Linköpings Universitet Institutionen för ekonomi och

5.2 Det svenska utvecklingsbiståndet och Parisdeklarationen

I detta delkapitel sätts den svenska biståndspolitiken i relation till PGU samt presenteras om Parisdeklarationens påverkan går att finna i regeringens skrivelser som under perioden 2005 till 2010 tar upp svenskt utvecklingsbistånd. För att kunna påvisa om en förändring skett över tid kommer material att redovisas i kronologisk ordning. Frekvensen av ”…Paris…” och ”…Effekti…” kommer vidare att presenteras. Även om diskussionen kring effektivitet och uppföljning varit påtalig under senare tid, har det dock ingalunda varit något nytt inom svensk biståndspolitik. Begrepp som måluppfyllelse, styrning och uppföljning samt kostnadseffektivitet inom utvecklingsbistånd har förekommit under årtionden.
I PGU:n tas begreppet effektivitet upp som ett styrmedel för att bekämpa fattigdom. Sveriges ansträngningar är att hjälpinsatser ska anpassas till mottagarländernas behov – allt enligt OECD/DAC:s riktlinjer. Resultatstyrning och uppföljning som påbörjats av FN och Världsbanken har fått en allt viktigare roll i biståndet. Därutöver att utvecklingsländernas behov ska styra samt att biståndet inte ska vara bundet till svenska företag. Biståndet ska istället utgå ifrån frihandel och konkurrens. Hur effektivitet i övrigt ska åstadkommas omnämns inte.⁴⁵
Möjligheten att mäta utvecklingsbiståndets effektivitet ska framför allt åstadkommas genom indikatorerna i FN:s millennieutvecklingsmålen. Därmed mäts den totala effektiviteten av alla insatser i ett specifikt land, under en viss tidsperiod. Uppföljningen av svenska biståndsinsatser ska, enligt propositionen, ske på två sätt. För det första genom att utgå ifrån Monterreykonferensens resultat om uppföljning. För det andra genom att utvärdera om och hur olika åtgärder haft effekt på fattigdomssituationen i ett visst land eller område. Utvärderingen ses som en central del i mål- och resultatstyrningen av bistånd. Det som inte fungerar ska inrapporteras för att förbättringar ska kunna genomföras.⁴⁶

I PGU:n omnämns begreppet ”…Effekti…” 88 gånger på 123 sidor. Ekonomin har en övergripande roll i propositionen och effektivitet kopplas framför allt till det ekonomiska området samt att minska inkomstklyftorna.⁴⁷

Av naturliga skäl förekommer ingen hänvisning till Parisdeklarationen, då den först undertecknades 2005. ”…Paris…” nämns bara en gång och då med hänvisning till Sveriges beskickning i Frankrike. Det framkommer i propositionen att det inte finns någon motsättning mellan att vilja hjälpa och att det globala samarbetet ska vara effektivt och rättvist. Begreppet ”…Effekti…” ses i propositionen som positivt värdeladdat. På exempelvis sidan 58 nämns begreppet effektivitet vid tre tillfällen, men vad som menas med effektivitet och hur den ska genomföras tas inte upp. Det som framkommer är att det svenska utvecklingsbiståndet ska utgå ifrån mottagarens behov och att biståndsinsatserna ska samordnas.⁴⁸
Regeringens skrivelse 2005/06:204 – Sveriges politik för global utveckling omfattar 78 sidor. ”…Paris…” förekommer vid två tillfällen. Nämligen Parisklubben, med vilket menas att hjälpa skuldskrivna länder. Samt därefter Parisagendan, vilket betyder en harmonisering och fokusering av bistånd vilket ska leda till effektivare utvecklingssamarbete. ”…Effekti…” förekommer vid 40 tillfällen. I skrivelsen nämns en effektivare fattigdomsbekämpning samt kopplingen till FN:s millenniemål, mötena i Monterrey och Marrakech. I en mening förekommer vidare en koppling till millennieutvecklingsmålen och att FN ska få en tydligare roll kring biståndseffektivitet. I övrigt är begreppet kopplat till teknik och miljö.⁴⁹
Skr. 2007/08:89 – Sveriges politik för global utveckling omfattar 66 sidor. ”…Paris…” nämns vid tre tillfällen, varav en gång i en hänvisning till effektivitet inom ramen för Parisdeklarationen, vilket också är första gången som begreppet nämns i en av regeringens skrivelser. Begreppet ”…Effekti…” förekommer 79 gånger. Ofta med koppling till kvalitet, effektivitet och resultat. I skrivelsen är framför allt effektivitet relaterat till jordbrukssektorn, EU:s handelsbistånd, men även till hälso- och sjukvård.⁵⁰
I skr. 2008/09:189 – Biståndets resultat förekommer ”…Paris…” 38 gånger, på 164 sidor och ”…Effekti…” 147 gånger. Begrepp som kostnadseffektivitet, men även ineffektivitet samt effektivitet i största allmänhet tas upp. Biståndseffektivitet förekommer för första gången i en av de skrivelser som undersöks i detta arbete. Vidare att det svenska utvecklingsbiståndet ska kännetecknas av kvalitet, effektivitet och resultat samt att detta ligger i linje med Parisdeklarationen.⁵¹
Förutom en bakgrundsbeskrivning av Parisdeklarationen tas det upp att effektivt bistånd ska vara ledstjärnan i den kommande svenska utrikespolitiken. Därefter sker en beskrivning av hur den svenska biståndspolitiken ska genomföras utifrån Parisdeklarationens intentioner. Detta ska framför allt åstadkommas genom att stärka rollen hos samarbetsländerna, samtidigt som antalet biståndsprojekt minskas. Givarens huvudsakliga uppgift är att ge bistånd till fattigdomsbekämpning, vilket ska kanaliseras via samarbetsländerna. Givarländernas fokus flyttar därmed från detaljstyrning till att omfatta bredare program. Som en följd av Parisdeklarationen måste biståndsinsatser anpassas efter respektive mottagarland. Det huvudsakliga målet är att givandet av bistånd ska utgå ifrån ett humanitärt perspektiv. Effektivitetsförbättringar av det svenska utvecklingsbiståndet, innebär en minskning av antalet mottagarländer och genom landstrategier anpassas biståndet till respektive land samt dess specifika behov.⁵²
En förändring av den svenska biståndspolitiken sker i och med regeringens skrivelse 2008/09:189, i vilken effektivitetsaspekten är påtagligare än i tidigare skrivelser. Effektivitetsaspekten tas framför allt upp gällande samarbetsländerna i Afrika och då specifikt för Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Liberia, Rwanda, Sydafrika och Zambia. I bedömningen av Asien, Mellanöstern och Nordafrika, Latinamerika samt Karibien får däremot effektivitetsaspekten en mindre tydlig framtoning. Avseende hjälpen till Öst- och Sydösteuropa omnämns i skrivelsen att det ännu inte går att påvisa något resultat av biståndseffektivitet, då hjälpen ännu är i sin linda.⁵³
I skr. 2009/10:129 – Att möta globala utmaningar – skrivelse för samstämmighet för utveckling omnämns inte begreppet ”…Paris” och därmed förekommer inte heller någon koppling till Parisdeklarationen. I den 89-sidiga skrivelsen tas begreppet ”…Effekti…” upp vid 30 tillfällen. Sammanfattningsvis lyfts begreppet effektivitet – ur ett för uppsatsen giltigt perspektiv – fram vid ett tillfälle, i en mening.⁵⁴