Linköpings Universitet Institutionen för ekonomi och

Linköpings Universitet

Institutionen för ekonomi och

industriell utveckling

Statsvetenskap

Magisteruppsats i statsvetenskap, 2012

Effektivitet inom svenskt utvecklingsbistånd –

En idé- och innehållsanalys efter antagandet av Parisdeklarationen

Efficiency in Swedish Aid –

An Analysis of Ideas and Content Analysis

after the Adoption of the Paris Declaration

Författare: Handledare:

Olof Patolla Per Jansson

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att klargöra vad begreppet effektivitet inom utvecklingsbistånd kan tänkas innebära. Fyra frågeställningar har använts. För det första vad som menas med effektivitet i allmänhet, därefter vad effektivitet kan vara inom utvecklingsbistånd. För det tredje att undersöka om Parisdeklarationen påverkat synen på begreppet effektivitet inom svenskt utvecklingsbistånd samt avslutningsvis att undersöka om effektivitetsaspekten påverkat svensk biståndspolitik efter antagandet av Parisdeklarationen.

Hypotesen utgår ifrån att svensk biståndspolitik vilar på två ben. Det första är fattigdoms-bekämpning, som framför allt är inriktat mot Afrika och konfliktområden. Det andra benet vilar på antagandet att svenska regeringar arbetat och alltjämt arbetar för att säkra landets säkerhetspolitiska intressen. Därmed blir villkorande, bistånds-, utrikes- och säkerhetspolitik viktiga redskap för den förda politiken framför allt gentemot Öst- och Sydösteuropa, efter Sveriges medlemskap i EU.
Genom att kombinera den funktionella idéanalysen med innehållsanalysen framkommer att effektivitetsaspekten fått en mera framträdande roll efter antagandet av Parisdeklarationen 2005 och fram till 2010. En bidragande orsak därtill är de samhällsförändringar som påskyndats efter det kalla krigets slut och att liberalisering samt frihandel fått en mera framträdande roll. För att sätta in begreppet effektivitet i ett sammanhang sätts det i relation till rationalitetsbegreppet hos Max Weber och hans tes om sociala handlingar samt vilken påverkan dessa kan ha haft på svenska politiker och tjänstemän.
Effektivitet kan innebära att det både kan vara ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Uppsatsen utgår ifrån den sistnämnda definitionen som innebär att få ut största möjliga effekt genom minsta möjliga insats. Biståndseffektiviteten är högst i mottagarländer som har sunda statsfinanser som kännetecknas av: låg inflation, lågt budgetunderskott och för en frihandelspositiv politik. Reformer i enskilda länder bör anpassas till deras specifika behov. För att levnadsstandarden i ett land ska höjas är det viktigt att denna process inleds med att enskilda människor får det bättre. Målsättningen är att dessa förbättringar ska genomsyra hela samhället, nerifrån och upp. Utifrån denna slutsats gör hjälpinsatser störst nytta om de är väl genomarbetade och utgår ifrån gräsrotsnivå.
Med hjälp av innehållsanalysen framkommer att begreppet effektivitet inom svenskt utvecklingsbistånd inte är något nytt för Parisdeklarationen, men att det blivit tydligare åren efter undertecknandet. En successiv förändring och förbättring i riktning mot större effektivitet har skett. Detta framkommer i regeringens skrivelser, förslag till statsbudget samt i regleringsbreven till Sida. Enligt Riksrevisionen kvarstår dock mycket. Orsaken till detta skulle å ena sidan kunna vara vad Weber kallar för traditionella handlingar, samtidigt som företrädare inom exempelvis Sida kan agera utifrån egna drivkrafter, som kan gå stick i stäv med den politiska intentionen. Ytterligare en orsak skulle kunna vara att uttrycket effektivitet blivit ett modeord och att därmed talet om biståndseffektivitet framför allt är ett tecken på en retorisk förändring.
Förkortningar
DAC Development Assistance Committee. OECD:s biståndskommitté.
IMF International Monetary Fund. Internationella valutafonden.
NGO Non-governmental organization. Icke-statlig organisation.
OECD Organisation for Economic Co-operation and Development. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. 2005 omfattades OECD av följande 30 länder: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Mexico, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA, Ungern och Österrike.
PGU Regeringens proposition 2002/03:122 – Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling (PGU).
RR Riksrevisionen.
Sida Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.
skr. Regeringens skrivelse.
UD Utrikesdepartementet.

Innehållsförteckning

1.Inledning 5

1.1 Syfte och frågeställningar 5

1.2 Avgränsning 5

1.3 Hypotes 7

1.4 Disposition 7

2.Metod 8

3.Centrala begrepp och teorier 10

3.3 Effektivitet inom bistånd 14

3.4 Villkorande – en väg till effektivitet? 16

3.5 Nyliberalt perspektiv och frihandelsperspektivet 17

3.6 Radikalt perspektiv 17

3.7 Realpolitiskt perspektiv 18

3.8 Avslutande reflektion och analys 19

3.9 Analysram 21

4.Utvecklingsbiståndets historia och Parisdeklarationens tillkomst 22

4.1 Utvecklingen av internationellt och svenskt utvecklingsbistånd 22

4.2 Parisdeklarationen och Handlingsplanen från Accra 23

4.3 Uppföljning av Parisdeklarationen 24

5.Svenskt utvecklingsbistånd 25

5.1 Hur svenskt utvecklingsbistånd organiseras 25

5.2 Det svenska utvecklingsbiståndet och Parisdeklarationen 26

5.2.1 Kammarens protokoll 30

5.2.2 Regeringens deklaration vid utrikespolitiska debatten 31

5.2.3 Budgetproposition, utgiftsområde 7 – internationellt bistånd 33

5.2.4 Regleringsbrev till Sida 34

5.3 Riksrevisionens synpunkter på svenskt utvecklingsbistånd 38

5.4 Analys av svenskt utvecklingsbistånd efter antagandet av Parisdeklarationen 42

6.Resultat 46

6.1 Slutsats 46

6.2 Diskussion 50

Referenser 52

Bilaga 61

1.