Den allmänna debatten om effektivitet har varit påtaglig under de senaste åren. Både inom näringslivet och offentlig förvaltning, utomlands och i Sverige. Begreppet effektivitet har således på olika sätt även kommit att påverka synen på utvecklingsbistånd. Exempelvis inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), men även i Sverige. Riksrevisionen (RR) har bland annat påvisat bristande effektivitet inom svenskt utvecklingsbistånd. För att effektivisera biståndet i världen tog OECD 2005 fram Parisdeklarationen om ökad biståndseffektivitet, som kommer att förklaras mera ingående i kapitel fyra.
I slutet av maj 2010 avsattes generaldirektören för Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) Anders Nordström och efterträddes av Charlotte Petri Gornitzka. Orsaken till detta var att regeringen ville komma till rätta med bristande effektivitet, som den såg inom myndigheten. Med anledning av att begreppet effektivitet inom utvecklingsbistånd fått en framträdande roll i debatten är det min avsikt att fördjupa mig i detta.1
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att klargöra vad begreppet effektivitet inom utvecklingsbistånd kan tänkas innebära. För att närma mig syftet sker en analys av samspelet mellan effektivitetsbegreppet, Parisdeklarationen och svenska policydokument, vidare hur relationen mellan bistånd och biståndspolitik förhåller sig till svenska policydokument ur en effektivitetsaspekt. Utifrån uppsatsens syfte är målsättningen att försöka finna svar på följande frågeställningar. För det första vad som menas med effektivitet i allmänhet. Därefter vad effektivitet kan menas vara inom bistånd. För det tredje att undersöka om Parisdeklarationen kom att påverka synen på begreppet effektivitet inom svenskt utvecklingsbistånd. Avslutningsvis är det min avsikt att undersöka om effektivitetsaspekten kommit att påverka svensk biståndspolitik efter antagandet av Parisdeklarationen.
1.2 Avgränsning
Den svenska biståndspolitiken går tillbaka till 1960-talet. Under åren kom den att förändras och var i mångt och mycket en spegel av sin samtid. 2003 antog riksdagen enhälligt propositionen 2002/03:122 – Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling (PGU), som sedan dess varit ledstjärnan för svensk biståndspolitik.2 I uppsatsen kommer hänvisningar till PGU:n att ske.
Utgångspunkt för uppsatsen kommer dock att fokusera på om förändringar skett av den svenska biståndspolitiken efter antagandet av Parisdeklarationen från 2005. Undersökningsperioden sträcker sig fram till juni 2010, då kursen i statsvetenskap avslutades.
1.3 Hypotes
Hypotesen utgår ifrån två antaganden, eller ben, som den svenska biståndspolitiken vilar på. Det första är att svenska regeringar med hjälp av biståndspolitiken vill bekämpa fattigdomen i världen. Det andra antagandet är att svenska regeringar med hjälp av biståndspolitik har värnat och alltjämt värnar landets intressen.
1.4 Disposition
I kapitel två behandlas metod och metodfrågor. I det därpå följande kapitlet kommer centrala begrepp och hur olika forskningsteoretiska skolor förhållit sig till begreppet utvecklingsbistånd samt tidigare forskning att lyftas fram. Därefter presenteras i kapitel fyra en historisk bakgrund till internationellt och svenskt bistånd samt Parisdeklarationen. I kapitel fem sker en genomgång av om Parisdeklarationen påverkat den svenska biståndspolitiken. Materialet redovisas källa för källa och i kronologisk ordning. I stället för detta skulle materialet kunna redovisats i diagram eller i en tematisk presentation. Orsaken till det valda presentationssättet är att tydliggöra de olika källornas inbördes skillnad och likheter samt utveckling över tid. I detta kapitel framkommer även synpunkter som riktats mot den förda svenska biståndspolitiken samt en analys av om förändringar skett av den svenska biståndspolitiken efter antagandet av Parisdeklarationen. I kapitel sex redovisas uppsatsens resultat, med bland annat diskussion och slutsatser. Uppsatsen avslutas med referenser och bilaga.
Metod
Objektivitet är en grundläggande förutsättning för ett vetenskapligt förhållningssätt. Trots intentionen att vara objektiv finns det i exempelvis urvalet av källor samt valet av vad som ska lyftas fram ur dessa källor ett faktum att medvetna ställningstaganden sker samt en risk för att omedvetna ställningstaganden påverkar urvalet och därmed även resultatet.3 Om det skett en förändring av biståndspolitiken kan detta utläsas i hur politiken kommit till uttryck och vidare hur den fått genomslag i policydokument. Vid granskningen av om effektivitet fått genomslag på svensk biståndspolitik har ett antal centrala dokumentkategorier valts ut. De skriftliga källorna är framför allt hämtade från OECD, policydokument från den svenska regeringen, men även material från RR och från olika forskare.4 Rapporter från OECD som behandlar Parisdeklarationen kommer framför allt att ligga till grund för beskrivningen av deklarationens tillkomst. Huvudsakligen kommer arbetet att bygga på kammarens protokoll, regeringens deklaration vid utrikespolitiska debatten, förslag till statsbudget, regleringsbrev till Sida samt RR:s granskning av svenskt bistånd. Att valet kom att falla på dessa källor beror framför allt på uppsatsens tredje och fjärde frågeställning. Idealmaterialet hade, förutom materialet från RR, varit utomstående uppföljningar av den svenska biståndspolitiken.
Källorna kommer att belysas utifrån två analytiska hjälpmedel: idé- och innehållsanalys. Med hjälp av dem är avsikten att analysera om en förändring av begreppet effektivitet inom svenskt utvecklingsbistånd skett samt vad orsaken till denna eventuella förändring kan tänkas vara.
