Linköpings Universitet Institutionen för ekonomi och

Idé- och innehållsanalys

Att analysera något innebär att identifiera samt undersöka dess olika beståndsdelar. Målsättningen är att få kunskap om och förståelse för världen. I uppsatsen kommer två analysverktyg att användas för att undersöka utvecklingsmönster, idé- och innehållsanalysen. Ett sätt att närma sig en text är med en idéanalys. Detta betyder att förklara hur en viss uppfattning får genomslag. Vedung delar in den politiska idéanalysen i två underkategorier, den innehållsliga och den funktionella. Enligt hans tes kan syftet med den strikta innehållsliga vara giltighetsprövande. Denna prövning sker genom att rangordna olika argument. Detta betyder att ett budskap ska tolkas för att få fram det väsentliga, men även att undersöka om något saknas. Vidare om innehållet framstår som logiskt och konsekvent. Analysen ligger i att granska själva budskapets trovärdighet. Den funktionella idéanalysen är, enligt Vedung, förklarande. Vilket medför att frågor ställs om varför något tas upp. Osaken till detta kan vara vilket ursprung budskapet har, hur något lyfts fram samt dess samspel med omvärlden.⁵

Utifrån det ovanstående anser jag att det finns skäl att studera idéerna inte bara för deras roll, utan även för deras inflytande på samtiden. Med detta menas vilka förekomster i samhället som kan ligga till grund för en förd politik. Med utgångspunkt ifrån detta kommer uppsatsens funktionella idéanalytiska förhållningssätt att utgå ifrån Vedungs tes om att analysera samspelet mellan samhällsprocesser och det politiska budskapet.

En textanalys kan brytas ned till en innehållsanalys. Innehållsanalys kan vara ett redskap för att göra kvalitativa jämförelser samt undersöka om innehållsmässiga förändringar skett över tid. Enligt Beckman kännetecknas en innehållsanalys av att förekomsten av ord eller uttryck tas fram ur en text. Detta görs enklast genom att räkna förekomsten av dessa. Fördelen med innehållsanalysen är, enligt Bergström och Boréus, att den möjliggör grovsortering av data.⁶
I arbetet sker en sökning efter ord eller delar av ord med innehållet ”…Paris…” och ”…Effekti…”. Sökorden kan inledas med versal eller gemen, i materialet presenteras de dock med begynnelseversal. Därefter har en genomgång samt analys av orden gjorts. Fördelen med tillvägagångssättet är att det påvisar frekvens och därmed även om en förändring skett över tid. Brister med analysinstrumentet är att det inte alltid är framgångsrikt att kvantifiera allt. Hur ofta ett ord eller uttryck förekommer i en text behöver inte vara belägg för att en förändring skett över tid, inte heller hur viktigt något synes vara. För att kompensera innehållsanalysens brister kompletteras den med den funktionella idéanalysen. Därmed är avsikten att en fylligare bild ska framträda.

2. Intervju

För att få en fördjupad bild var avsikten att genomföra tre intervjuer med representanter för Utrikesdepartementet (UD), Sida och Forum Syd. Två intervjuer genomfördes under våren 2010 med företrädare för Sida och Forum Syd. Avsikten var även att intervjua biståndsminister Gunilla Carlsson (M). Under våren 2010 försökte jag vid upprepande tillfällen komma i kontakt med ministerns pressekreterare. Jag fick till svar att mina e-postförfrågningar kommit fram, men något återkoppling fick jag aldrig. Tanken med det ursprungliga metodvalet var en kombination av en kvantitativ undersökning samt genom intervjuer även få fram kvalitativa inslag. Genom detta tillvägagångssätt skulle den funktionella idéanalysen inte bara bygga på texter, utan även på andra källor. Intentionen var därmed att försöka se likheter, samband och skillnader inom de olika nivåernas svar. Då samtliga tre intervjuer inte gick att genomföra kommer de två genomförda blott att beröras som hastigast i kapitel sex.

3. Centrala begrepp och teorier

För att få förståelse för begreppet effektivitet inom bistånd bryts det i detta kapitel ned i de för uppsatsen centrala begreppen: effektivitet i ett övergripande perspektiv, effektivitet inom bistånd och villkorande. Det sistnämnda för att villkorande ses som ett medel för att bedriva biståndspolitik.
Med utgångspunkt ifrån dessa begrepp sker därefter en granskning av hur olika teoretiska skolor kritiskt förhållit sig till bistånd och effektivitet inom biståndspolitik. De teoretiska skolorna är: den nyliberala, radikala och realpolitiska skolan. I en övergripande mening kommer även nyliberalism att inbegripa frihandelsperspektivet. Orsaken till att valet föll på dessa skolor är det starka inflytande de har haft och alltjämt har. Denna bild framträdde tydligt i arbetets tidiga källgenomgång. Avslutningsvis presenteras reflektion och analys samt därefter uppsatsens analysram.

1. Bistånd

I uppsatsen används bistånd och utvecklingsbistånd som synonymer. Andra ord kopplade till bistånd och som i uppsatsen ses som synonymer är mottagarland och samarbetsland.
Olika definitioner av begreppet utvecklingsbistånd förekommer. I dess mest avskalade form rör det sig om överföring av resurser, såsom exempelvis kapital eller kunskap, från oftast rika givar- till oftast fattiga mottagarländer.⁷
Den svenska regeringens precisering av mottagarländer av bistånd utgår ifrån de länder som OECD:s biståndskommitté, Development Assistance Committee (DAC), definierar vara utvecklingsländer eller territorier. Enligt DAC kan bistånd antingen utgå som gåvor eller lån till mottagare. Biståndet kan kanaliseras via offentlig sektor för fattigdomsbekämpning, vilket kan ske genom förmånliga lån. Förutom detta anser DAC att bistånd kan utgå som administrativt bistånd, humanitärt bistånd eller tekniskt bistånd. En annan from av bistånd, som inte regleras av DAC, är exempelvis mikrolån till direkt behövande. I ett vidare perspektiv kan även biståndsgivare räkna in det första årets kostnader för flyktingar och skuldavskrivningar som bistånd.⁸
Vid bistånd rör det sig om transaktioner av resurser. Oftast medför dessa transaktioner en asymmetrisk maktrelation mellan givare och mottagare av bistånd. Avhängighet är relaterat till makt och att själv inte ha denna makt medför att vara beroende av en starkare part. Inom biståndspolitiken går det att tala om olika resurser. Dessa kan vara ekonomiska, politiska, kunskaps- eller informationsmässiga. Bistånd kan också tolkas utifrån olika förklaringsmodeller. Exempelvis att givarländer känner en moralisk förpliktelse att hjälpa fattiga länder. Å andra sidan att givandet av bistånd ligger i givarländernas säkerhetspolitiska intressen.⁹
Bistånd omfattar både bilateralt och multilateralt bistånd. Det sistnämnda omfattar transfereringar till internationella organisationer eller finansiella institutioner. Det bilaterala biståndet inbegriper medel som överförs inom ramen för avtal mellan givar- och mottagarlandets regering. Det finns olika former av bistånd. Humanitärt bistånd är akut och ges vid krig, konflikter eller naturkatastrofer. Den första delen är så kallade materiella åtgärder och kan omfatta förnödenheter, vatten, husrum samt sjukvård. Den andra delen av det humanitära biståndet är så kallade skyddsåtgärder. Detta betyder att nödställda människor känner sig fysiskt säkra samt att deras mänskliga rättigheter tillvaratas. Utvecklingsbistånd utgår ifrån en samverkan mellan givarländer och mottagarländer. Tre områden inom svenskt bistånd har prioriterats för att uppnå rättvis samt hållbar utveckling. Dessa områden är: demokrati och mänskiga rättigheter, jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt klimat och miljö.¹⁰ Uppsatsens fokus kommer utifrån ovanstående definition att ligga på utvecklingsbistånd.
Aktörerna vid internationellt bistånd är givarna och mottagarna. Givaren kan exempelvis vara en stat, en överstatlig organisation eller NGO. En betydande biståndsgivare är EU. Därmed kan både EU-länders avgifter kanaliseras som bistånd till utvecklingsländer, samtidigt som de enskilda länderna även ger bistånd. I vissa fall till samma mottagarländer. Mottagarna av bistånd kan antingen vara enskilda personer, olika grupper, organisationer eller stater.¹¹
Det som kan påverka givarländernas politiker är att bistånd är en överförning av skattemedel, som i annat fall hade kunnat användas för inhemska investeringar. Detta medför att politiker anpassar sig till opinionen i det egna landet och inrikespolitiska frågor i allmänhet, enligt William Easterly, ses som viktigare än utrikespolitiska.¹²

2.