Linköpings Universitet Institutionen för ekonomi och

6.2 Diskussion

I detta delkapitel kommer fokus att ligga på hypotesen – fattigdomsbekämpning och utvecklingsbiståndets säkerhetspolitiska dimension. Därefter biståndseffektivitet och de förändringar som skett efter antagandet av Parisdeklarationen. Till viss del sker en förändring, men bara på vissa plan. Orsaken därtill kan å ena sidan ledas tillbaka till politikers och tjänstmäns ageranden. Å andra sidan att biståndseffektivitet kan ses som ett modeord.
Svårigheten att säga något om den tid man befinner sig i är att man tar den för givet. Nu ses i stort liberalisering och globalisering som det allmänt rådande tillståndet. Svenska regeringar ser därmed liberalism och frihandel som framgångsfaktorer för att minska världsfattigdomen.
Utifrån innehållsanalysen och den funktionella idéanalysen framträder en samhällsförändring som har accelererat efter det kalla krigets slut. Synen på frihandelsperspektivet och effektivitet har fått en mera framträdande roll, även inom biståndspolitiken. Detta går att urskilja i FN:s Millenniemålsdeklaration, Parisdeklarationen och svenska regeringars politik. Det framstår därmed som en självklarhet att det knappast är någon som vill propagera för det motsatta – ett ineffektivt bistånd.
Den svenska biståndspolitiken utgår ifrån fattigdomsbekämpning, framför allt avseende delar av Afrika och konfliktområden. Likaledes förekommer en realpolitisk koppling mellan villkorande, bistånds-, utrikes- och säkerhetspolitik. Detta framför allt gentemot länder i Öst- och Sydösteuropa. Genom att länderna i Sveriges närområde närmar sig EU och i förlängningen blir medlemmar i Unionen är förhoppningen att fattigdomen ska minska. Fattigdom ses som grogrund för oroligheter och genom att minska den ökar stabiliteten i Sveriges närområde. Därmed förekommer en gemensam påverkan av frihandels- och det realpolitiska perspektivet.
Enligt Ganzua m.fl. och Svensson är biståndseffektiviteten högst och fungerade bäst i länder som har sunda statsfinanser. I dess kölvatten ses frihandel och globaliseringar som viktiga beståndsdelar. Reformer i enskilda länder bör anpassas till deras specifika behov, vilket påtalades i Parisdeklarationen. För att levnadsstandarden i ett land ska höjas är det av vikt att denna process inleds med att enskilda människor får det bättre. Vilket i förlängningen ska genomsyra hela samhället, nerifrån och upp. Utifrån denna slutsats gör hjälpinsatser störst nytta om de utgår ifrån gräsrotsnivå och baseras på kunskapsöverföring. Parisdeklarationen utgår dock framför allt ifrån mellanstatliga relationer och därigenom får gräsrotsperspektiv en undanskymd plats.
Genom Parisdeklarationen flyttas makten och därmed inflytandet över biståndet i större utsträckning från givar- till mottagarländer. Avsikten är att mottagarnas behov ska styra och att resursanvändningen ska bli effektivare. Detta ska åstadkommas genom det weberska rationalitetsbegreppet som betyder att en organisation kommer fram till vilket medel som effektivast leder till ett specifikt mål. Som en följd av detta kännetecknas därmed effektivitet, enligt Weber, Brorström och Modell, av att få ut största möjliga effekt med användande av minsta möjliga insats.
En intressant fråga är varför det i källorna på olika plan förekommer variationer mellan frekvensen av ”…Paris…” och ”…Effekti…”. Detta kan gälla mellan, men även inom, olika svenska policydokument. Rationalitet hos Weber är relaterat till den byråkratiska organisationen och makten i den utgår ifrån hur tjänstemännen utför sitt arbete. Politiker och tjänstemän kan även agera utifrån Webers sociala handlingar. Aktörer kan handla utifrån målrationalitet, när de vill att ett särskilt mål ska uppnås. Både politiker och tjänstemäns ageranden, inom exempelvis UD och Sida, skulle kunna tolkas utifrån värderationella handlingar, genom att de handlar utifrån ett egenvärde. Ännu en orsak till förekomsten av skillnader i källorna skulle kunna vara att tjänstemän agerar utifrån traditionella handlingar. Det ovanstående är något som framskymtar i de två genomförda intervjuerna. Att en NGO, som Forum Syd, driver en egen agenda avseende hjälpverksamhet ser jag som naturligt. Vad som dock är anmärkningsvärt är att tjänstemän inom Sida så öppet var kritiska till regeringens politik och att de ansåg att biståndspolitiken i flera avseenden skulle drivas stick i stäv med regeringens intentioner. Olika tjänstemäns agenda och utifrån denna kommande handlingar kan därmed både motverka varandras och politikens intentioner.
Den officiella bilden som framkommer är att Sverige efter antagandet av Parisdeklarationen genomfört effektiviseringar av biståndspolitiken. Det är sedan intressant att utifrån innehållsanalysen, notera att det framför allt bara skett en förändring på vissa plan. Begreppet Parisdeklarationen omnämns till exempel inte i vare sig regeringsförklaringarna eller i samband med regeringens deklaration vid de utrikespolitiska debatterna. Mycket tyder på att detta framför allt är en retorisk anpassning för att skapa en idealbild. En idealbild som inte i alla avseenden överensstämmer med det som framkommer i RR:s granskning. Även om det, enligt RR, skett en successiv förändring och förbättring i riktning mot större effektivitet inom svenskt bistånd är det först i 2009-års regleringsbrev som regeringen till Sida anger mål för biståndseffektivitet. Därmed kvarstår frågan om det som nämnts om effektivitet i stort bara är en idealiserad bild, som är politiskt korrekta att använda? En förklaring skulle kunna vara att effektivitet blivit ett modeord och därmed är mycket av talet om effektvitet inom svenskt utvecklingsbistånd framför allt en retorisk förändring.

Referenser

Bauer, P. T.: (Peter Tamas). Dissent on development. (Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 1976).
Bauer, P. T.: (Peter Tamas). Biståndsmyten: Studier i u-landsbiståndets ekonomi. (Stockholm: Timbro, 1984).
Bauer, P. T.: (Peter Tamas). The development frontier: essays in applied economics. (London: Harvester Wheatsheaf, 1991).
Beckman, Ludvig. Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer. (Stockholm: Santérus Förlag, 2005).
Bergström, Göran; Boréus, Kristina, (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Lund: Studentlitteratur, 2005).
Better Aid. 2008 survey on monitoring the Paris Declaration: making aid more effective by 2010. (Paris: OECD, 2008).
Better Aid. Aid effectiveness: a progress report on implementing the Paris Declaration. (Paris: OECD, 2009).
Boglind, Anders; Eliæson: Månson, Per. Kapital, rationalitet och social sammanhållning: en introduktion till klassisk samhällsteori. (Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2005).
Bra beslut: om effektivitet och utvärdering i bistånd. (Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet, 1990).
Brorström, Björn; Kastberg, Gustaf; Hagén, Hans-Olof; Hagsten, Eva; Malmberg, Bo; Murray, Richard. Mått på välfärdens tjänster: en antologi om produktivitet och effektivitet i kommunala verksamheter. (Stockholm: Regeringskansliet, Finansdepartementet, 2006).
Burnell, Peter J. Foreign aid in a changing world. (Buckingham: Open University Press, 1997).
Burnell, Peter J.; Randall, Vicky (red.). Politics in the developing world (Oxford: Oxford University Press, 2008).

Charlotte Petri Gronizka ny vikarierande generaldirektör för Sida. www.regeringen.se/sb/d/13139/a/146622 (Stockholm: Utrikesdepartementet, 2010-05-30).
Crawford, Gordon. Foreign aid and political reform: a comparative analysis of democracy and political conditionality. (Basingstoke: Palgrave, 2001).

DAC list of ODA recipients. www.oecd.org/document/45/0,3746,en_2649_34447_2093101_1_1_1_1,00.html. (Paris: OECD, 2010-05-15).
DAC list of ODA recipients: Effective for reporting on 2009 and 2010 flows. www.oecd.org/dataoecd/32/40/43540882.pdf. (Paris: OECD, 2010-05-15).
Dillard, Dudley. Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia. (Malmö: Gleerpus, 1993).

Easterly, William. Den vite mannens börda: varför västerlandets ansträngningar att hjälpa resten av världen har gjort så stor skada och så lite nytta. (Stockholm: SNS förlag, 2008).

Eklund, Klas. Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomi. (Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2005).

Framställning till riksdagen 2007/08:RRS27. Rikrevisionens styrelses framställning angående regeringes och Sidas hantering av budgetstöd. www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3451&rm=2007/08&bet=RRS&=typ=frsrdg. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).

Frank, Andre Gunder. Dependent accumulation and underdevelopment. (London: Macmillan, 1978).

Ganuza, Enrique; Lundahl, Mats (red.). Är Sveriges bistånd effektivt? (Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle), 1995).

Gilje, Nils; Grimen, Harald. Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (Göteborg: Daidlos, 1992).
Grugel, Jean. Democratization: a critical introduction. (Basingstoke: Palgrave, 2002).

Handlingsplan för effektivare bistånd 2009-2011. www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/62/17/5416a0a6.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-24).
Hansson, Martin. Rationalitet och samhällelig rationalisering: rationaliseringsbegreppet hos Weber och Habermas. (Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, 1985).
Hayter, Teresa. Aid as imperialism. (Harmondsworth: Penguin Books, 1971).
Hughes, James; Sasse, Gwendolyn; Gordon, Claire. Europeanization and regionalization in the EU’s enlargement to Central and Eastern Europe: the myth of conditionality. (Basingstoke: Palgrve, 2004).
Humanitärt bistånd. www.regeringen.se/sb/d/1991/a/30482 (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Hyden, Goran; Mukandala, Rwekaza, (red.). Agencies in foreign aid: comparing China, Sweden and the United States in Tanzania. (Basingstoke: Macmillan, 1999).
Hållbar utveckling – Bistånd. www.sweden.gov.se/sb/d/6504. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-27).

Karlström, Bo. Det omöjliga biståndet: om utvecklingens mekanismer och det offentliga biståndets roll. (Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle), 1996).

Kymlicka, Will. Modern politisk filosofi: en introduktion. (Nora: Nya Doxa, 1995).

Lindskoug, Kerstin. Hänförelse och förnuft: om karisma och rationalitet i Max Webers sociologi. (Lund: Dialog, 1979).

Modell, Sven; Grönlund, Anders (red.) Effektivitet och styrning i statliga myndigheter. (Lund: Studentlitteratur, 2006).
Morgenthau, Hans J. Politics among nations: the struggle for power and peace. (New York: McGraw-Hill, 1993).

Nozick, Robert. Anarki, stat och utopi. (Stockholm: Timbro, 2008).

Odén, Bertil. Biståndets nya spelregler: Parisdeklarationen och Sveriges roll för att minska fattigomen. (Stockholm: Forum Syd, 2008).
Olika biståndsformer. www.regeringen.se/sb/d/10490. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-06-06).
Om Riksrevisionen. www.riksrevisionen.se/templib/pages/SubStartPage___506.aspx. (Stockholm: Riksrevisionen, 2010-06-07).

Parisdeklarationen. www.worldbank.org/harmonization/Paris/FINALPARISDECLARATION.pdf.

(Worldbank, 2010-05-15).

Parisdeklarationen – en av flera konferenser. www.sida.se/Svenska/Bistand--utveckling/Internationellt-samarbete-/Parisdeklarationen/En-av-flera-konferenser. (Stockholm: Sida, 2010-05-24).
Parisdeklarationen – så blir biståndet effektivt (Copy). www.regeringen.se/sb/d/13065/a/143752. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-04-27).
Parideklarationen – så ska biståndet bli mer effektivt. www.sida.se/Svenska/Bistand--uteckling/Inernationellt-samarbete-/Parisdeklarationen/. (Stockholm: Sida, 2010-05-24).
Read, Allan. Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utlandsbistånd. (Stockholm: Riksdagens revisorer, 1991).
Redogörelse till riksdagen (2009/10:RRS12). Riksrevisionens styrelses redogörelse om Sidas insatser för stöd till kapacitetsutveckling. www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3302&dok_id=GX04RRS12. (Stockholm: Riksrevisionen, 2010-05-15).
Regeringens deklaration vid 2005 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 9 februari 2005. www.ud.se/sb/d/3216/a/18985. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens deklaration vid 2006 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 15 februari 2006. www.ud.se/sb/d/3216/a/18985. (Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens deklaration vid 2007 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 14 februari 2007. www.sweden.gov.se/content/1/c6/03/95/91/e6b4f685.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens deklaration vid 2008 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 13 februari 2008. www.sweden.gov.se/content/1/c6/07/89/85/ce11a9f1.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens deklaration vid 2009 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 18 februari 2009. www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/07/56/05465f894.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens deklaration vid 2010 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 17 februari 2010. www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/96/93/734eaafe.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens proposition 1962:100. Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1962 allmänna principer för det svenska utvecklingsbiståndet, dess motiv, mål och medel, dels riktlinjer för avvägningen mellan olika biståndsformer och utformningen av dessa, dels ock en målsättning för omfattningen på längre sikt.
Regeringens proposition 2002/03:122 – Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling. www.regeringen.se/content/1/c4/07/73/874fe3e0.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens proposition 2004/05:1. Budgetproposition för 2005, utgiftsområde 7 – internationellt bistånd. www.regeringen.se/content/1/c6/02/97/44/28f71902.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens proposition 2005/06:1. Budgetproposition för 2006, utgiftsområde 7 – internationellt bistånd. www.riksdagen.se/webbnav/?nid37&doktyp=prop&rm=2005/06&bet=1&dok_id=GT031d9. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens proposition 2006/07:1. Budgetproposition för 2007, utgiftsområde 7 – internationellt bistånd. www.regeringen.se/content/1/c6/06/96/26/def503fe.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens proposition 2007/08:1. Budgetproposition för 2008, utgiftsområde 7 – internationellt bistånd. www.regeringen.se/content/1/c6/08/81/69/5a579763.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens proposition 2008/09:1. Budgetproposition för 2009, utgiftsområde 7 – internationellt bistånd. www.regeringen.se/content/1/c6/11/16/79/a13715d5.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens proposition 2009/10:1. Budgetproposition för 2010, utgiftsområde 7 – internationellt bistånd. www.regeringen.se/content/1/c6/13/17/16/95c2d5.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens skrivelse 2005/06:204 – Sveriges politik för global utveckling. www.sweden.gov.se/content/1/c6/06/44/04/420a32ec.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens skrivelse 2007/08:89 – Sveriges politik för global utveckling. www.regeringen.se/content/1/c6/10/10/82/03480187.pdf. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens skrivelse 2008/09:189 – Biståndets resultat. www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&rm=2008/09&bet=189&typ=prop. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regeringens skrivelse: 2009/10:129 – Att möta globala utmaningar – skrivelse om samstämmighet för utveckling. www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GX3129. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=7562. (Stockholm: Ekonomistyrningsverket, 2010-05-15).
Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=8347. (Stockholm: Ekonomistyrningsverket, 2010-05-15).
Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. www.sida.se/Global/About%Sida/Regleringsbrev/Regleringsbrev2007.pdf. (Stockholm: Sida, 2010-05-15).
Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. www.sida.se/Global/About%Sida/Regleringsbrev/Sidas%20rb%202008.pdf. (Stockholm: Sida, 2010-05-15).
Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. www.sida.se/Global/About%Sida/Regleringsbrev/regleringsbrev_2009.pdf. (Stockholm: Sida, 2010-05-15).
Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. www.sida.se/Global/About%20Sida/Regleringsbrev/Regleringsbrev_2010.pdf. (Stockholm: Sida, 2010-05-15).
Revisionsrapport. Riksrevisionen. Dnr 32-2007-0685. www.riksrevisionen.se/PageFiles/9033/RWG2%20SIDA.pdf (Stockholm: Riksrevisionen, 2010-05-15).
Riddell, Roger C. Does foreign aid really work? (Oxford: Oxford University Press, 2008).
Riksdagens protokoll 2006/07:6 – Kammarens protokoll.

www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2006/07:6. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).

Riksdagens protokoll 2007/08:2 – Kammarens protokoll. www.riksdagen.se/webbnav/?nid=101&dok_id=GV092&bet=2007/08:2. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Riksdagens protokoll 2008/09:2 – Kammarens protokoll. www.riksdagen.se/webbnav/?nid=101&dok_id=GW092&bet=2008/09:2. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Riksdagens protokoll 2009/10:2 – Kammarens protokoll. www.riksdagen.se/webbnav/?nid=101&dok_id=GX092&bet=2009/10:2. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
RiR 2009:15 – Sida stöd till utvecklings av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning.

www.riksrevisionen.se/PageFiles/1605/RiR_2009_15.pdf. (Stockholm: Riksrevisionen, 2010-05-15).

Samarbetsländer. www.regeringen.se/sb/d/10428. (Stockholm: Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, 2010-06-06).
Schimmelfennig, Frank; Sedelmeier, Ulrich (red.). The europeanization of Central and Eastern Europe. (Ithaca, NY: Cornell University Press, 2005).
Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning – RiR 2009:15. www.riksrevisionen.se/PageFiles/1605/RiR_2009_15.pdf. (Stockholm: Riksrevisioinen, 2010-05-15).
Stooke, Olav (red.). Aid and political conditionality. (London: Cass, 1995).
Svensson, Jakob. Bistånd: Fungerar det? Kan det fungera? – Rapport till Kommittén som Sveriges Politik för Global Utveckling, Globkom. www.iies.su.se/~svenssoj. (Stockholm: Institutionen för internationell ekonomi, Stockholms universitet, 2010-05-15).
Sveriges väg till EU-medlemskap. www.sweden.gov.se/sb/d/2477. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-06-10).
Så styrs det svenska biståndet. www.regeringen.se/sb/d/9411/a/143468. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-06-06).

The Paris Declaration on aid effectiveness and the Accra Agenda for Action. The Paris Declaration on aid effectiveness (2005), Accra Agenda for Action (2008). www.oecd.org/dataoecd/11/41/34428351.pdf. (Paris: OECD, 2010-05-20).

Utrikesförvaltningen i korthet. (UD 10.002). www.sweden.gov.se/sb/d/5357/a/129951.

(Stockholm: Regeringskansliet, 2010-06-10).

Vad vill Sverige med biståndet? www.regeringen.se/sb/d/12405 (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-05-15).
Vart går det svenska biståndet? www.regeringen.se/sb/d/9411. (Stockholm: Regeringskansliet, 2010-06-06).
Vedung, Evert. Det rationella politiska samtalet: hur politiska budskap tolkas, ordnas och prövas. (Stockholm: Aldus/Bonniers, 1977).
Weber, Max. Wirtschaft und Gesellschaft: Grundriss der verstehenden Soziologie. (Tübingen: Mohr, 1980).