Linköpings Universitet Institutionen för ekonomi och

5.3 Riksrevisionens synpunkter på svenskt utvecklingsbistånd

Riksrevisionen är del av riksdagens kontrollmakt och dess uppdrag är att granska statlig verksamhet. I detta delkapitel presenteras myndighetens rapporter rörande svenskt bistånd under undersökningsperioden.⁸³
En förändring har skett över tid. 2007 förekommer inte uttrycket ”…Paris…” och ”…Effekti…” omnämns fyra gånger på 13 sidor. I bakgrunden till rapporten beskrivs budgetstödet som en finansiell hjälp till fattiga länders statsbudget. Syftet med stödet är att mottagarländerna ska kunna använda resurser till fattigdomsbekämpning. Det finns ingen direkt koppling till Parisdeklarationen i RR:s granskning, men det framkommer att budgetstödet ska ses som effektivt eftersom hjälpen sätts in där mottagarlandet ser att det gör bäst nytta. Effekten av stödet beror framför allt på viljan och möjligheten att ta emot hjälp.⁸⁴
I rapporten från 2008 omnämns inte heller ”…Paris…” och begreppet ”…Effekti…” påträffas sex gånger i den åttasidiga skriften. I rapporten framkommer att RR genomfört en effektivitetsrevision av Sidas budgetinsatser till enskilda organisationer samt budgetstöd till stater. Syftet med denna granskning är att finna förbättringsalternativ för Sida. Avseende enskilda organisationer visar effektivitetsrevisionen att kontrollmetoden är otillräcklig.⁸⁵
En förändring från tidigare sker i och med RR 2009:15 – Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning som omfattar 135 sidor. Begreppet ”...Paris...” förekommer vid 128 tillfällen och ”…Effekti…” 54 gånger.⁸⁶

RR konstaterar att Sida använder sig av otillräckligt beslutsunderlag och inte lever upp till de krav på effektivitet som omnämns i Parisdeklarationen. Vidare framkommer att det även saknas bedömningar om målen för insatserna är tydliga och genomförbara. Därutöver att det sällan framgår vilka behov mottagaren har och att insatserna saknar mål som är uppföljningsbara.⁸⁷

Enligt RR förekommer det i Sidas underlag ett antal ofullständigheter. En av dessa ofullständigheter är att Sida sällan bedömer vilka drivkrafter och hinder som påverkar organisationer vilket får del av svenskt bistånd. RR:s kritik utgår även ifrån att Sidas bedömning ofta saknar tydliga och realistiska mål. Ägarskapsfrågan, som är påtaglig i Parisdeklarationen, har inte tagits hänsyn till i större utsträckning. Därmed finns en risk att hjälpen styrs av vad biståndsgivaren har att erbjuda istället för vad mottagaren är i behov av. Som en följd av bristerna i Sidas underlag går det inte heller i större utsträckning att prognostisera hur kapacitetsutveckling av bistånd ska kunna ske.⁸⁸
Regeringen har beslutat att det svenska utvecklingsbiståndet i större utsträckning ska ges som programstöd. Trots detta anser RR att Sida har oklara strategier för hur genomförandet ska verkställas. Enligt myndigheten genomför inte Sida någon regelmässig kvalitetssäkring och bristerna i uppföljningsprocessen leder till svårigheter att mäta biståndets effekter. Vidare beaktar inte Sida tillräckligt tillfredsställande de riktlinjer som utgår ifrån principerna om biståndseffektivitet från Parisdeklarationen.⁸⁹
Enligt Parisdeklarationen ska bistånd vara obundet, men i RR:s rapport framkommer att det förekommer oklarheter avseende hur svenska statliga myndigheter är knutna till Sidas insatser i mottagarländer. En orsak till denna otydlighet är att den svenska regeringen inte klartgjort för Sida hur myndigheten ska agera.⁹⁰
Utifrån rapporten presenterar RR fyra rekommendationer på förbättringsområden. För det första att Sida renodlar bedömningspromemorians funktion till beslutsunderlag, där Sida redogör för relevanta för- och nackdelar samt tydliggör ställningstaganden. För det andra att Sida ska fastställa minimikrav avseende hur kapacitetsutveckling ska beaktas i bedömningen inför insatsbeslut. För det tredje att snarast förenkla hierarkin bland styrdokument genom att ta bort överflödiga och inaktuella styrdokument. För det fjärde att fastställa tydliga regler för överföring av ansvar vid byte av handläggare.⁹¹
Vidare framför RR kritik gentemot regeringens sätt att agera eftersom den inte ger Sida tillräcklig vägledning. Samarbetsstrategierna har förnyats, men borde förtydligas på viktiga punkter. Dessa områden är bland annat vilken betydelse svenska myndigheter ska ha i programstödet. I detta avseende har inte regeringen varit tydlig med hur Sida skulle uppfylla målen från Parisdeklarationen. Kraven från regeringen är istället för allmänt hållna. RR konstaterar att det först i 2009-års regleringsbrev till Sida anges mål för biståndseffektivitet. RR framför att regeringen inte i tillräcklig stor utsträckning använder sig av de styrmedel som den har till sitt förfogande för att påverka Sida att arbeta mot de mål som omnämns i Parisdeklarationen. Ytterligare kritik mot regeringen är att den i sin avrapportering till riksdagen använder sig av bristfällig uppföljningsinformation och utan att informera riskdagen om detta.⁹²

Likväl som RR lämnar rekommendationer till Sida lämnar myndigheten även förslag på förbättringar till regeringen. Även dessa förslag presenteras i fyra punkter. För det första rekommenderar RR regeringen att utveckla riktlinjer för samarbetsstrategier avseende stöd till kapacitetsutveckling i mottagarländernas statsförvaltning. Kraven på vilka bedömningar som bör göras för användandet av mottagarlandets system bör också bli mera konsekventa. För det andra att regeringen omgående bör besluta om samarbetsstrategier för länder där aktuella strategier saknas. För det tredje rekommenderar RR regeringen att utveckla sin styrning av Sida i förhållande till Parisdeklarationen genom att säkerställa att de styrinstrument som står till regeringens förfogande används på ett effektivt sätt. Den fjärde rekommendationen utgår ifrån att regeringen bör initiera en oberoende erfarenhets-redovisning av bistånd, med särskilt fokus på vilka eventuella hinder detta medför i arbetet med att uppfylla Parisdeklarationens mål.⁹³

I den niosidiga 2009/10:RRS12 omnämns ”...Paris...” vid 37 tillfällen och ”...Effekti...” förekommer 20 gånger. Rikrevisionen konstaterar att Sida inte uppfyller kraven från Parisdeklarationen om effektivitet när länder får programstöd från Sverige. Myndigheten konstaterar vidare att en förändring av det svenska biståndet gjorts för att bli mera effektivt, men att mycket kvarstår. Det är, enligt RR:s slutsats, regeringens ansvar att detta verkställs.⁹⁴