Linköpings Universitet Institutionen för ekonomi och

5.2.1 Kammarens protokoll

I detta delkapitel presenteras kammarens protokoll – regeringsförklaringarna – i samband med riksdagens öppnande mellan åren 2005 till 2009. 2005 av statsminister Göran Persson (S) och sedan 2006 av statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
I regeringsförklaringen från 2005 nämner statsminister Persson inget relaterat till ”…Paris…” och begreppet ”…Effekti…” förekommer vid fem tillfällen på nio sidor. Istället lyfts stärkandet av FN fram och att fattigdomen i världen ska minska som en följd av FN:s millenniemål. Vidare att EU ska utöka samarbetet med länderna i Öst- och Sydösteuropa. Statsministern nämner även Kaukasus, Mellanöstern, Afrika samt situationen på koreanska halvön. Enligt statministern ska satsningar framför allt ske inom miljöområdet, att bekämpa smittsamma sjukdomar samt att verka för en rättvis frihandel. Vidare EU:s vikt i det europeiska samarbetet samt en svensk önskan om utvidgning av Unionen på Balkan och att inleda förhandlingar med Turkiet. Sveriges insatser för fred och säkerhet i bland annat Afghanistan lyfts även fram.⁵⁵
I statsminister Reinfeldts första regeringsförklaring – omfattande 13 sidor – omnämns inte heller ”…Paris…”, men det förekommer åtta träffar av ”…Effekti…”. Ledord för den svenska utrikespolitiken är: demokrati, frihet, säkerhet, välstånd och hållbar utveckling. Sverige ska föra en aktiv politik kring dessa frågor inom Europeiska unionen. EU:s roll och en utvidgning av Europeiska unionen samt situationen i Mellanöstern lyfts fram. För att bekämpa fattigdomen i världen kräver detta, enligt Reinfeldt, att världens sammantagna bistånd ökar, att samverkan tilltar, att biståndet effektiviseras och frihandel stimuleras samt att makroekonomiska reformer genomförs.⁵⁶
I den åttasidiga regeringsförklaringen från året därpå framkommer inte något begrepp relaterat till ”…Paris…” och ”…Effekti…” förekommer vid ett tillfälle. Statsministern tar istället upp att det ingår i Sveriges intresse att verka för frihandel och att stärka mänskliga rättigheter. Sveriges säkerhet baseras på gemenskap med bland annat länderna inom EU och samverkan med länder inom och utanför Unionen. Sverige ska även föra en aktiv roll i relationen till utvecklingsländer. Fattigdomsbekämpningen får en framträdande roll i svensk politik och fokus ligger på Afrika. Vidare framför bland annat statsminister Reinfeldt att den svenska förmågan att genomföra internationella insatser ska förbättras.⁵⁷
I 2008 års regeringsförklaring nämns inte heller begreppet ”…Paris…” och ord relaterade till ”…Effekti…” förekommer två gånger på sju sidor. EU:s politik gentemot grannländerna i Öst- och Sydösteuropa får dock en framträdande roll. Statsministern betonar att Sveriges samverkan med andra länder stärker säkerheten och skapade trygghet för landet. Samverkan med de nordiska länderna och den nordiska insatsen i Afghanistan lyfts fram. Statsministern tar vidare upp att frihandeln värnas av Sverige och att arbetet för frihandel, stärkande av demokrati samt mänskliga rättigheter ska fortgå. Sveriges mål är att verka för frihet och demokrati på den världspolitiska arenan.⁵⁸
Inte heller i den niosidiga regeringsförklaringen från 2009 nämns ”…Paris…”, men det förekommer tre träffar relaterade till ”…Effekti…”. Reinfeldt lyfter fram att Sveriges säkerhet och trygghet vilar på grunden av gemenskap och samverkan med andra länder. Kopplingen till Sveriges relation med EU samt Unionens grannar framkommer tydligt i deklarationen. Kopplat till bistånd nämner statsministern fattigdomsbekämpning, stärkande av demokrati samt mänskliga rättigheter. Detta exemplifieras med det svenska engagemanget i Afghanistan. Vidare tas det nära samarbetet med USA upp samt situationen i Mellanöstern.⁵⁹

5.2.2 Regeringens deklaration vid utrikespolitiska debatten

I detta delkapitel presenteras regeringsdeklarationer vid de utrikespolitiska debatterna i riksdagen mellan åren 2005 till 2010. Till hösten 2006 hade Sverige en socialdemokratisk regering och från 2007 har utrikesminister Carl Bildt (M) företrätt den borgerliga regeringen.
I den tiosidiga regeringsdeklarationen från 2005 nämns inte ”…Paris…” någon gång och ”…Effekti…” förekommer fem gånger. En stor del av regeringsdeklarationen fokuserar på FN och EU. Det framförs av den socialdemokratiska regeringen att situationen i Öst- och Sydösteuropa är viktig för Sverige och EU:s säkerhetspolitik. EU ska aktivt verka för att FN:s millenniemål uppnås. För att uppnå detta arbetar EU aktivt för frihandel, vars syfte är att öka välståndet i världen och därmed motverka konflikter.⁶⁰
I deklarationen från 2006, som omfattar elva sidor, förekommer ingen koppling till ”…Paris…” och ”…Effekti…” nämns en gång. Fokus är framför allt på solidaritet, mänskliga rättigheter samt frihandeln. Biståndet ska ses som ett medel för att uppnå solidaritet, rättvis handel och global rättvisa. Enligt regeringen ska Sverige vara aktivt inom FN samt EU och Sverige ska framför allt engagera sig i närområdet, men även i Mellanöstern och Afrika.⁶¹
I den borgerliga regeringens första deklaration, om 14 sidor, från 2007 förekommer inte heller begreppet ”…Paris…”, men ”…Effekti…” nämns vid sju tillfällen. Enligt utrikesminister Bildt skapar frihandel och globalisering bättre levnadsvillkor, vilket i förlängningen gör det möjligt att uppnå FN:s millenniemål. Därmed är det av vikt att öka biståndets kvalitet och effektivitet. Detta ska åstadkommas genom att bilateralt bistånd inriktas mot färre länder samt i högre utsträckning samordnas med andra biståndsaktörer. Sverige ska framför allt verka inom områden där landet har speciella kunskaper. Effektiviteten uppnås därmed, enligt utrikesministern, genom att prioritera och fokusera.⁶²
I regeringsdeklaration från året efter omnämns inte ”…Paris…”, däremot förekommer begreppet ”…Effekti…” nio gånger på 23 sidor. I deklarationen framför utrikesminister Bildt att regeringens avsikt är att bistånds- och försvarspolitik i större utsträckning ska gå hand i hand. Vilket skapas genom en nationell svensk strategi för freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Utrikesministern lyfter även fram samverkan mellan handel och utveckling, miljö och klimat. Ett viktigt mål för Sverige och EU är att stärka demokratiseringsprocessen i Unionens närområde vilket ses som en säkerhetspolitiskt viktig insats. Därmed blir kopplingen mellan demokrati, mänskliga rättigheter och bistånd tydlig.⁶³
För att Sverige, enligt Bildt, ska uppnå millenniemålen kommer regeringen att fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter, men även miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors rättigheter. För detta krävs kvalitet och effektivitet. Det svenska biståndet ska kanaliseras till färre länder och kännetecknas av en långsiktig fattigdomsbekämpning samt att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt i framför allt Afrika. Ytterligare ett område är reformarbetet i Öst- och Sydösteuropa. I utrikesminister Bildts tal lyfter han även fram begreppet Aid for Trade, vilket betyder att länderna själva ska kunna ta sig ut ur fattigdomen med hjälp av rättvis global handel. Frihandelns och globaliseringens betydelse får en framträdande roll i utrikesministerns tal.⁶⁴
I den elvasidiga regeringsdeklarationen från 2009 förekommer ingen träff av begreppet ”…Paris…” och ”…Effekti…” nämns två gånger. Utrikesministern nämner att den svenska biståndspolitiken ska kännetecknas av kvalitet och effektivitet. Ett exempel på detta är att effektivisera EU:s utvecklingssamarbete. Hur detta ska ske framgår dock inte, förutom via frihandel.⁶⁵
I den utrikespolitiska debatten från 2010 förekommer inte heller någon koppling till ”…Paris…”, men ”Effekti…” förekommer en gång. Utrikesministern betonar Sveriges relation till EU och lyfter fram Unionens roll som mjuk makt. Vidare EU:s förhållande till andra stater och att Sverige genom EU på ett effektivare sätt ska kunna genomföra en önskad politik. I utrikesminister Bildts tal tas millenniemålen upp i en mening och bistånd i två meningar på tolv sidor. Nämligen att biståndet ska kännetecknas av öppenhet och att ett tydligt ansvarstagande ska vara möjligt.⁶⁶