i=a0+a1u+a2u2+a3u3. (3.17)
Onıń kiriwine bir garmonik terbelis tásir ecin,
(3.18)
(3.17) ni (3.18) ańlatpaǵa qoyıp, hám de
cos2α=0,5(1+cos2α)
cos3α=3/4 cosα+1/4 cos3α (3.19)
trigonometrik formulalardan paydalanıp, sızıqlı emes elementten ótip atırǵan tok spektral qurawshıların tómendegi jıyındı formasında ańlatpalaymız
.(3.20)
Bul tok jiyiliklı qurawshıdan tısqarı, toktıń turaqlı qurawshısı ( ), ekinshi garmonika ( ) hám úshinshi garmonika ( ) qurawshılardan ibarat. Bul qurawshılar tómendegi bahalarǵa iye:
(3.21)
Bunda toktıń turaqlı qurawshısı hám jup garmonikaları approksimaciyalawshı polinomnıń jup dárejeli qurawshıları hám taq garmonikaları taq dárejeli qurawshıları esabınan payda boladı, usınıń menen birge anıqlanatuǵın toktıń eń joqarı garmonikası approksimaciyalawshı polinom dárejesine teń boladı. Anıqlanatuǵın garmonika sanı asqan tárepke onıń mánisi aldınǵılarına salıstırǵanda azayıp baradı. 3.8-súwrette anıqlanǵan tok spektral qurawshıları keltirilgen.
3. 8-súwret. Shıǵıw togı spektral qurawshıları
VAXsı úshinshi dárejeli polinom (4.4) penen kórsetilgen sızıqlı emes element kiriwine eki terbelis tásir etken jaǵdaydı kórip shıǵamız. Bunda
u1(t)=U1cos(ω1t+φ1)va u2(t)=U2cos(ω2t+φ2); (3.22)
hám olardıń jiyiligi ω2>ω1 bolsın.
(3.22) ni (3.17) ańlatpaǵa qóyamız hám sızıqlı emes elementten ótip atırǵan tok bahaların anıqlaymız:
i=a0+a1U1cos(ω1t+φ1)+a1U2cos(ω2t+φ2)+a2[U1cos(ω1t+φ1)+
+U2cos(ω2t+φ2)]2+a3[U1cos(ω1t+φ1)+U2cos(ω2t+φ2)]3. (3.23)
(a+b)2,(a+b)3 tı jayıw hám
cosα∙cosβ=0,5cos(α+β)+0,5cos(α−β);
cosα∙cos2β=0,5cosα+0,25cos(2α+β)+0,25cos(2α−β);
cos2α∙cosβ=0,5cosβ+0,25cos(α+2β)+0,25cos(α−2β)
trigonometrik formulalardan paydalanıp (3.23) ti tómendegi kóriniske keltiremiz
(3.24)
(3.24) ańlatpadaǵı sızıqlı emes element arqalı ótken tok spektral qurawshıları spektrin sızamız(3.9-súwret).
3.9-súwret. Sızıqlı emes elementke ω1 hám ω2 jiyilikli terbelisler tásirinde payda bolatuǵın shıǵıw togi spektral qurawshıları
Sızıqlı emes element arqalı ulıwmalıq jaǵdayda: birinshi signal hám onıń garmonikaları (nω1+nφ1); ekinshi signal hám onıń garmonikaları (mω2+mφ2) hám kombinacion jiyilikler [(nω1+nφ1)±(mω2+mφ2)] payda boladı. Kombinacion jiyilikler quramalılıǵı olardıń tártibi N=|n|+|m| arqalı anıqlanadı (n hám m pútin natural sanlar). Mısalı ω1+2ω2 – úshinshi tártipli, 2ω1+2ω2 – tórtinshi tártipli kombinacion qurawshılar esaplaandı.
(3.24) ańlatpadaǵı tok hár bir spektral qurawshıları mánisi (amplitudası) sáykes jiyilikli spektral qurawshılar jıyındısı menen anıqlanadı.
Do'stlaringiz bilan baham: |