Xelisufleba da sazogadoeba (istoria, Teoria, praqtika)” Scientific magazine “authority and society



Download 1,61 Mb.
bet4/12
Sana29.04.2017
Hajmi1,61 Mb.
#7835
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   12

gamoyenebuli literatura:


  1. r. variani. mikroekonomika. Tanamedrove midgoma. wigni 1. Tbilisi “diogene”, 1998.

  2. Абчук В. А. Теория риска.-Л: Судостроение, 1983

  3. Касимов Ю. Ф Основы теории оптимального портфеля ценных бумаг.-М, 1988

  4. Markowitz H. M. Portfolio selection. Efficient divercification of investments. – Oxford, N. Y. : Blackwell, 1991


Summary

Tariel Kikvadze

Tamar Bridze

The methods of selecting the optimal portfolio
The anticipated return on the investment portfolio (ROI) represents the return on secure assets, the return on the market portfolio and systematic risks with a linear combination, being one of the markeres of assets. We can use the method of linear programming in order to select the optimal portfolio.

The article deals with the main points of investment management, minimizing the possible risks without reducing the anticipated return.

The article touches upon the case of portfolio optimization bringing it to square programming, when portfolio dispersion performs the function of the criterion.
Р е з ю м е
Тариел Киквадзе

Тамар Беридзе

Формирование оптимального портфеля при помощи методов математического программирования
Ожидаемая отдача инвестиционного портфеля представляет собой отдачу безрисковых активов, ожидаемую отдачу рыночного портфеля и характерную для актива линейную комбинацию систематичных рисков, что дает возможность применения метода линейного программирования для выбора оптимального портфеля.

В статье рассмотрены основные этапы процесса управления инвестициями, возможности снижения риска инвестирования таким образом, чтобы не была снижена ожидаемая отдача.

Также рассмотрен случай доведения портфеля до задачи оптимизации квадратного программирования, когда в роли целевой функции выступает дисперсия портфеля.

90-iani wlebis dasawyisSi saqarTveloSi mimdinare politikurma procesebma, saqarTveloSi, afxazeTisa da samaCablos dakargvis garda, ekonomikis ngreva, TiTqmis yvela didi sawarmos daxurva gamoiwvia. mxolod bolo wlebSi, saqarTveloSi ucxouri investiciebis daxmarebiT amuSavda ramodenime didi warmoeba da Seiqmna mravali mcire sawarmoo. unda aRiniSnos, rom qveynis ekonomikisTvis mcire da saSualo warmoebebis mniSvneloba damokidebulia maT unarze efeqturad Seasrulos Tavisi roli. ekonomikuri strategia, romelic mowodebulia mxari dauWiros am warmoebebs, mimarTulia faqtorebze, romlebic stimulirebas ukeTebs an aferxebs maT zrdas. kompaniebis strategia, romelic mimarTulia mcire da saSualo warmoebebis zrdisken dafuZnebuli unda iyos teqnologiur an komerciul inovaciebze, an fokusirebul (niSur) strategiaze, romelsac safuZvlad udevs produqtis diferenciacia an momsaxurebaTa erToblioba.(1)

SeiZleba iTqvas, rom ZiriTadad mcire da saSualo warmoebebi asrulebs ekonomikis mTavari sayrdenisa da misi xerxemlis rols. isini xSirad arian inovaciurni da stimulirebas ukeTeben strategiuli menejmentis gamoyenebas.

mocemuli statiis mizania a) mcire da saSualo warmoebaTa terminis gansazRvra. b) mcire warmoebaTa upiratesobebis da naklovanebebis Cveneba d) mcire warmoebaTa momavalze msjeloba da maTze strategiis gamoyenebis aucilebloba.

mcire da saSualo warmoebebis cnebis gansazRvrisaTvis gamoviyenebT Teoriul safuZvlebs da praqtikul magaliTebs. gamovikvlevT mcire warmoebaTa naklovanebebs da upiratesobebs. gamovikvlevT maT mniSvnelobas qveynis ekonomikis mniSvnelobebisaTvis. mcire warmoebaTa momavals da aucileblobas mcire da saSualo warmoebaTa menejerebma iazrovnon strategiulad.

mcire da saSualo warmoebebis identifikaciisaTvis, gamoiyeneba rigi kriteriumebi, rogoricaa: damatebiTi Rirebuleba, aqtivebis Rirebuleba, yoveldRiur gayidvaTa moculoba, personalis raodenoba. ukanaskneli ori kriteriumi ufro xSirad gamoiyeneba mcire da saSualo warmoebebis gamosayofad warmoebebis zogadi masidan. mcire an saSualo warmoeba _ esaa firma, romelsac ukavia bazris mxolod mcire nawili da imarTeba piradad mflobelis an Tanamflobelis mier da ara detalurad damuSavebuli menejmentis sistemiT. am gziT, igi arasakmarisadaa didi, raTa xelmisawvdomi iyos kapitalis bazarze, sakuTari aqciebis emisiisTvis da maTi bazarze ganTavsebaze.

msxvili kompaniis filiali ar SeiZleba CaiTvalos mcire firmad, Tundac igi iyos patara da SedarebiT damoukidebeli, miRebuli gadawyvetilebebis TvalsazrisiT.

xarisxobrivi parametrebis mixedviT mcire da saSualo warmoebebs aqvT Semdegi sami maxasiaTebeli:



  1. damoukidebeli xelmZRvaneloba, rodesac menejerebi xSirad kompaniis mflobelebi arian.

  2. kompaniis kapitali uzrunvelyofilia erTi piris mier an gansazRvrul pirTa jgufiT _ kompaniis mflobelebiT.

  3. moqmedebis sfero ZiriTadad_geografiuli SezRudulia, firmis mflobelni da mosamsaxureebi cxovroben erT mxareSi, Tumca gasaRebis bazari araa aucilebeli moTavsebuli iyos zustad igive adgilas.

dReisaTvis mcire firmebis erTiani gansazRvra ar arsebobs, rac pirvel rigSi ganpirobebulia biznesis farTo mravalferovnebiT. mcire firma _ es damoukidebeli warmoebaa, marTuli mflobeliT an piriT, romelsac nawilobriv ekuTvnis firma da romelsac ekuTvnis bazris mcire wili. firmis zoma ganpirobebulia ekonomikis im seqtoriT, romelSic moqmedebs. magaliTad, mocemuli zomis firma SeiZleba CaiTvalos mcired, moculobiTi bazris seqtorSi, romelSic moqmedebs mravali konkurenti kompania da msxvil firmad sxva seqtorSi, Tu mocemul seqtorSi moqmedebs kompaniebis SezRuduli ricxvi.

zogierTi avtoris gansazRvris mixedviT, firma SeiZleba CaiTvalos mcired Tu:



  • Tu igi flobs konkurentuli bazris SedarebiT mcire wils.

  • mas ar aqvs SesaZlebloba imoqmedos bazris fasebze an Tu es arakomerciuli organizaciaa, ar SeuZlia Tavis sferoSi Tundac mciredi mniSvnelovani zemoqmedebis moxdena.

  • misi xelmZRvaneloba uSualod moqmedebs gadawyvetilebis miRebis yvela aspeqtSi. komerciul organizaciebSi _ kompaniis xelmZRvanelebi rogorc wesi maTi mflobelebi an Tanamflobelebia.

  • firma damoukidebelia, misi xelmZRvanelebi _ mflobelebi srulad akontroleben bizness an organizaciis qmedebas, Tumca maTi moqmedebis Tavisufleba SeiZleba iyos SezRuduli valdebulebebiT, damfuZneblebis winaSe an safinanso institutebis winaSe.

ekonomikis zogierT seqtorSi, mizanSewonilia kompaniis sidide ganisazRvros personalis raodenobiT, maSin rodesac sxva seqtorSi ukeTesia es gansazRvruli iqnes wliuri brunviT.

rogorc wesi statistikuri aRricxvisaTvis gamoiyeneba Semdegi maCveneblebi (2):



  • mikrofirma _ personalis raodenoba 0-9 adamiani.

  • mcire firma ~--------------------~ 0-49 adamiani (Seicavs mikrofirmebs).

  • saSualo firma ~------------------~ 50-249 adamiani.

  • msxvili firma ~-------------------~ 250 adamiani da meti.

2001 wlis evrokomisiis dokumentis mixedviT, mcire da saSualo warmoebebis erTiani gansazRvra mocemulia cxrilSi, rekomendaciis saxiT, romelsac ara aqvs iZulebiTi maxasiaTeblebi qveyana monawileebisaTvis.





kriteriumebi

mikro

mcire

saSualo

muSakTa maqs. raodenoba

9

49

249

maqsimaluri wliuri brunva

umniSvnelo

7-milioni evro

40 milioni evro

balansis maqs. jami

~--------------------~

5-milioni evro

27 milioni evro

damoukidebloba

~--------------------~

kapitalis an xmis uflebis araumetes 25% aqciebis ekuTvnis erT an ramodenime kompanias, romlebic ar aris mcire da saSualo warmoebebi

wyaro evrokomisia 2001 w.


es dokumenti, saSualebas iZleva Tu es sasurvelia gamoviyenoT ufro dabali donis maxasiaTeblebis mniSvnelobebi, romlebic gansazRvraven mcire da saSualo warmoebebis statuss. magaliTad, inglisisaTvis zogierT avtors Semoaqvs Semdegi maxasiaTeblebi (3) am warmoebebisaTvis.

  • warmoebaSi momuSaveTa raodenoba ara umetes 250 kacisa.

  • yovelwliuri brunva ara umetes 50 milioni funtisa.

  • Tavis gadawyvetilebebSi kompaniis xelmZRvaneloba damoukidebeli da Tavisufalia garedan.

ganvixiloT mcire da didi warmoebebis rogorc dadebiTi, aseve uaryofiTi mxareebi. rogorc ukve aRvniSneT, TiTqmis mTel msoflioSi mcire da saSualo warmoebebi ZiriTad rols TamaSobs xalxis samuSao adgiliT dasaqmebaSi, inovaciur wamowyebebSi, konkurenciis uzrunvelyofaSi da ekonomikuri simdidris SeqmnaSi. mizezebi rac izidavs xalxs mcire biznesSi da misi upiratesoba, mcire da saSualo warmoebaTa mflobelebisaTvis Semdegia:

  • izidavs rTul, dinamiur da sarisko situaciebSi.

  • moaqvs fsiqologiuri komforti.

  • saSualebas gvaZlevs iyo Seni sakuTrebis xelmZRvaneli.

  • iZleva samuSao adgilis usafrTxoebis garantias.

  • zrdis ojaxis wevrebis dasaqmebis SesaZleblobas.

  • zrdis finansur mogebas (sargebels).

mcire biznesSi misvlis upiratesoba _ esaa TviT gamowveva, romelic mosdevs axali saqmis dawyebas. amitom mcire biznesisaTvis ufro aqtiuri kandidatebia xalxi, romlebic dainteresebuli arian saintereso da rTuli samuSaoTi da ar eSiniaT sirTuleebis. gamokvlevebma gviCvenes, rom mcire warmoebis yvelaze warmatebul xelmZRvanelebs siamovnebT imis SegrZneba, rom warmatebis da wagebis Sansi erTnairia. saqmis warmatebisaTvis maT SeuZliaT daeyrdnon unars da kompetenturobas. isini grZnoben, rom saboloo Sedegi bevradaa ganpirobebuli maTi piradi codniT, gamocdilebiT, niWiT, unariT gamoiyenon bazris SesaZleblobebi. rasakvirvelia iyo xelmZRvaneli da damoukideblad marTo biznesi, erTis mxriv moralur kmayofilebas ganiWebs da amasTan SegiZlia imuSao ramdeni xanic ginda, ise rom ar geSinodes sapensio asakis, Tumca meores mxriv didi pasuxismgeblobacaa.

biznesis zrdasTan erTad izrdeba samuSao adgilebis ricxvic, rac saSualebas aZlevs xelmZRvanels daasaqmos Tavisi ojaxis wevrebi. Tumca mcire warmoebis mTavari upiratesoba _ misi mflobelis finansuri SesaZleblobebis gafarToebaa. mcire warmoebis damfuZneblebma gamoimuSaves gacilebiT didi Tanxa, sakuTari biznesidan vidre maSin, rodesac isini daqiravebulni iyvnen da sxvisi xelmZRvanelobis qveS muSaobdnen. mcire warmoebebis damfuZneblebis win ixsneba mravali SesaZlebloba warmatebis miRwevisTvis da finansuri mogebis miRwevisTvis.

mcire biznesis mravali upiratesobis miuxedavad, mas aqvs aseve mravali susti mxareebi, romlebsac miekuTvneba gayidvebis moculobebis cvlileba, konkurencia, xelmZRvanelis movaleobebis sferos mudmivi gafarToeba, SesaZlebeli finansuri danakargebi, TanamSromlebs Soris urTierTdamokidebulebis daregulirebis aucilebloba, moqmedi debulebebis kanonmdeblobebis SezRudva da reglamentireba, aseve Cavardnis _ marcxis riski. biznesi ejaxeba gayidvebis moculobaTa cvlilebebis problemas, rac uaryofiTad moqmedebs fuladi saxsrebis moZraobis balansze. gayidvebis moculobis cvlileba damokidebulia sezonze _ xandaxan es moculoba maRalia, sxva dros igi mkveTrad ecema. warmoebis xelmZRvanelebma aucilebelia daabalanson fuladi saxsrebis brunva (Semosavali da gasavali) raTa uzrunvelyon sakmarisi finansebi biznesis yoveldRiuri saWiroebisTvis. mcire warmoebebis ZiriTad nakls miekuTvneba momxmareblis faseulobebis da momxmarebelTa molodinis cvlilebaze swrafi reagirebis SeuZlebloba. magaliTad, xSir SemTxvevebSi mcire warmoebebs ar SeuZliaT swrafi adaptireba, sabazro pirobebisa da teqnologiebis sferos cvlilebebze. mcire biznesi dakavSirebulia konkurenciis mudmiv riskTan.

mravali mizezebiT am ricxvs miekuTvneba kapitalis struqturis nakli, marketinguli arxebis sisuste, bazris dabali wili da sxva. mcire da saSualo warmoebebSi ejaxebian ufro mkacr konkurencias, vidre msxvili koncernebi. magaliTad, teqnologiebis sferos swrafi cvlileba, SeiZleba aRmoCndes mniSvnelovani dartyma mcire warmoebisTvis. mcire biznesis sxva nakli mdgomareobs imaSi, rom am warmoebaTa xelmZRvanelma Tavis Tavze unda aiRos Tavis biznesze sruli pasuxismgebloba. is unda iyos Zalian motivirebuli, raTa aiRos Tavis Tavze sruli pasuxismgebloba, man unda SeZlos aiTvisos biznesis mraval sferoSi marTvis Cvevebi. magaliTad marketingSi, finansur da operatiul marTvaSi, adamianuri resursebis marTvaSi da a.S.

uunarobas ganaviTaros TavisSi mTeli speqtri marTvis unar-Cvevebis da kompetenciebis, aucileblad mivyevarT biznesis CavardnasTan. mcire biznesi ufro mgrZnobiarea finansuri danakargebis problemisadmi, vidre msxvili korporaciebi. mcire da saSualo warmoebas strategiuli gadawyvetilebis dros daSvebuli Secdoma SeiZleba Zalian Zvirad daujdes. orientacia ara im bazarze, produqtSi Cadebuli saxsrebi, romelic imyofeba Tavisi sicocxlisunarianobis ukanasknel stadiaze, SeiZleba migviyvanos uzarmazar finansur danakargebTan. sxva ZiriTadi nakli mcire biznesis _ isaa, rom igi xdeba debulebebisa da kanonebis didi simravlis qveS. magaliTad, sanam daiwyebs mcire an saSualo firmis mepatrone raime saxis mewarmeobas maT unda miiRon licenzia (nebarTva). mcire Cavardnis SemTxvevaSic ki firma awydeba did finansur problemebs, radganac saxsrebis ZiriTadi nawili Cadebulia biznesSi. mTlianobaSi, Tu biznesmeni, firmis mepatrone azrovnebs strategiulad da mas biznes-gegmis Sedgenisas SeuZlia gaiTvaliswinos Tavisi biznesis susti da Zlieri mxareebi, aseve gare sferos negatiuri momentebi da SesaZleblobani, SesaZlebelia dasaxelebuli naklis minimizacia da misi gadaqceva axal SesaZleblobebad.

daskvnis saxiT warmovadginoT mcire biznesis naklovanebebi.



  1. gayidvebis moculobis cvlilebebi.

  2. konkurencia.

  3. pasuxismgeblobebis da movaleobebis sul ufro zrdadi tvirTi.

  4. finansuri danakargebis riski.

  5. momsaxureTa Soris urTierTdamokidebulebebi.

  6. regulirebuli da reglamentirebuli kanonebi da debulebebi.

  7. Cavardnis riski.

magaliTis saxiT Tu aviRebT did britaneTSi mcire da saSualo warmoebis rols (3), SegviZlia aRvniSnoT, rom didi britaneTis ekonomikaSi mcire biznesi TamaSobs ZiriTad rols. (dasaqmebulia 12 milionze meti adamiani, rac Seadgens damatebiTi samuSao adgilebis 85% da samuSao adgilebis 50%). aseT firmebze dReisaTvis modis axali teqnologiuri inovaciebis Seqmnisa da danergvis didi nawili. amitom mcire da saSualo warmoebebis ricxvis zrdasTan erTad informaciul teqnologiebSi da sxva komerciul moTxovnad sferoebSi, msxvil tradiciul kompaniebs Soris izrdeba tendencia gadasces autsorsingSi inovaciebi da progresiuli teqnologiebi mcire bizness. amitom dReisaTvis inglisSi Seqmnilia biznes-kavSirebis nacionaluri qseli.

mcire biznesis Semxvedr problemebs miekuTvneba: arasakmao investireba da fulis moZraobis problemebi, ganuxorcielebeli imedi miaRwion gayidvis dagegmil moculobas. amas SeiZleba daematos susti dagegmva da biznesis marTvis arasakmarisi gamocdileba. amaSi igulisxmeba.



  1. dokumentebisa da aRricxvis warmarTvis araadekvaturi sistema.

  2. moRvaweobis ganviTareba resursebis realuri moculobis gaTaliswinebis gareSe.

  3. klientebze informaciis nakleboba.

  4. bazris diversificirebis cdis Cagdeba.

  5. marketinguli gamokvlevebis uqonloba an arasakmarisad gamokvleva.

  6. problemebi kanonmdeblobasTan.

  7. erTpirovnuli marTva.

  8. marTvis teqnikis sakiTxebSi arasakmarisad kompetenturoba.

  9. ojaxuri principi

  10. xelmZRvaneloba dauswreblad.

mTlianobaSi, firmis kraxis yvelaze gavrcelebuli mizezi TviTon xelmZRvanelebSia (menejerebi). maT ubralod ar ician rogor awarmoon biznesi. sxva sityvebiT, maT ara aqvT biznesis ganviTarebis xangrZlivi gegma, da maT ar SeuZliaT iazrovnon strategiuli kategoriebiT. Sesabamisad strategiuli gadawyvetilebebis miRebisas uSveben did Secdomebs, im dros rodesac firmis nebismier gamocdil xelmZRvanels SeuZlia swrafad dainaxos, Seafasos da gadaWras problema. aRiniSneba, rom firmis xelmZRvanelis balansirebuli marTvis unar-Cvevebis uqonloba aseve mcire biznesis Cavardnis safuZveli xdeba. ufro mniSvnelovani problemaa, rodesac xelmZRvanels ara aqvs sakmarisi praqtikuli gamocdileba biznesis iseT ZiriTad sferoebSi rogoricaa marketingi, finansebi, operatiuli marTva, warmoebis marTva.

amrigad, nebismieri firmis warmatebis ZiriTadi faqtorebia _ xelmZRvanelis kompetenturoba da misi piradi Tvisebebi.


gamoyenebuli literatura:
1). genadi iaSvili, Tanamedrove strategiuli menejeri da misi roli warmoebaSi. samecniero Jurnali xelisufleba da sazogadoeba. 2007 w. # 4

2). Berry, M. Strategic planning in small higt-tech companies, Long Range Planning, 1998, 31 (3),

3) . Ф. Аналоуи, А . Карами - Стратегический Менеджмент, Москвa. 2005

Summary
Genadi Iashvili

Strengths and Weaknesses of Small and Medium Enterprises.

Their role in the country’s economical development
The purpose of a given article is to define the term of small and medium enterprises. The following issues are discussed: strengths and weaknesses of medium size enterprises; importance of using strategy for the future of small businesses; the role of small and medium enterprises in country’s economical development.


Резюме
Геннадий Яшвили

Преимущества и недостатки малых и средних предприятий.

Их роль в экономическом развитии страны.
В представленной статье определены понятия малых и средних предприятий. Показаны преимущества и недостатки малых предприятий, а также необходимость применения в них стратегического менеджмента. Выделена роль малых и средних предприятий в экономическом развитии страны.


Es wurden in der Linguistik, nachdem das Thema „Geschlechterspezifisches Sprachverhalten“ die Aufmerksamkeit an sich gelenkt hat, verschiedene Hypothesen zur Frauensprache herauskristalisiert.

Während Frauensprache einerseits als eine Abweichung von der Norm und andererseits als eine Idealsprache bezeichnet wurde, entstand in der Diskussion eine weitere Position, die sich als diplomatischer Mittelweg präsentierte: „Frauen sprechen anders, aber gleich so gut“. Also, die Vertreterinnen dieser Meinung nehmen an, dass Frauen und Männer zwar ein ungleiches, aber dabei gleichwertiges Sprachverhalten haben. Dabei betonen sie die Unterschiede so stark, dass Verständigungsprobleme unvermeidbar scheinen.

Die bekannteste Vertreterin dieser Richtung ist die amerikanische Sprachwissenschaftlerin Deborah Tannen1. Im oben genannten Ansatz werden die Gespräche zwischen Frauen und Männer, wie Gespräche zwischen Menschen betrachtet, die unterschiedliche Dialekte reden, oder verschiedenen Kulturen angehören. Die geschlechtstypischen Varietäten werden deshalb auch, in Analogie zu Dialekt oder Soziolekt, mit dem Begriff Genderlekt bezeichnet.


Detizithypothese

Der Gedanke, daß es eine spezifisch weibliche Sprache geben könne, geht nicht auf die Frauenbewegung zurück, sondern wurde nur von ihr aufgegriffen. Seine Ursprünge liegen in den Reiseberichten aus den letzten Jahrhunderten und in der anthropologisch-ethnologischen Forschung.

Zwei Vertreter der älteren Beschreibung von „Frauensprache'' waren Mauthner und Jespersen. Während Mauthner sich mit dem Gesprächsverhalten von Frauen auseinandersetzt (1921)2, beschäftigte sich Jespersen mit Wortschatz und Syntax (1925)3. Mauthner sieht die Unterschiede im Sprechen zwischen Mann und Frau in sozialen Belangen wie Bildung und Stand begründet. Für ihn sind Frauen nicht in der Lage Männersprache zu erlernen. Jespersen geht in seinen Hypothesen davon aus, daß Frauen z.B. unvollständige Sätze bilden, da sie auch ihre Gedanken unvollständig ausführen. Männer sprechen häufiger in einem Satzgefüge von Haupt- und Nebensatz (Unterordnung), Frauen jedoch in Satz verbindungen (Beiordnung/Nebenordnung von Sätzen).Weiterhin stellt der dänische Linguist Otto Jespersen fest, dass Frauen redegewandter als Männer sind, weil ihr Wortschatz geringer ist.

Sowohl Mauther als auch Jespersen gehen davon aus, daß Frauensprache keine eigenständige Sprache ist, sondern eine minderwertige Abwandlung der Männersprache.

Damit sind beide eindeutige Vertreter der Defizithypothese.
Differenzhypothese

Keiner versteht den anderen ganz, weil keiner bei demselben Wort genau



das selbe denkt wie der andere. " (J.W. Goethe)
Die Differenzhypothese geht von der Andersartigkeit der weiblichen Sprache aus, ohne dieses „anders sein" negativ zu bewerten. Außerdem wird festgestellt, daß die Frauensprache angemessen sei und als Variante der Männersprache nicht weiterentwickelt werden muß. Frauen sollten im Gegensatz dazu ihre eigene Sprache entwickeln. Es wird strikt abgelehnt einen Vorteil darin zu sehen Männersprache zu imitieren. Als Ursache der verschiedenen Sprachen wird der kulturelle Unterschied zwischen der Männerwelt und der Frauenwelt gesehen.

Als Beispiel für einen differenztheoretischen Ansatz ist Claudia Schmidts Vorgehen zu nennen. Sie sieht das Geschlecht als entscheidenden Faktor für die Unterschiedlichkeit im Sprechen von Frauen und Männern an. Sie setzt hypothetisch voraus, dass es typisch „weibliches“ und typisch „männliches“ Sprachverhalten gibt und untersucht aufgrund ihrer Annahme Gesprächsabläufe4.

Die Differenz zwischen den Geschlechtem wird als kultuidle Erscheinung beschrieben, die bereits von Mädchen und Jungen in jungem Alter in gleichgeschlechtlichen Paargruppen erlernt wird. Auch die Wissenscha frier, wie z. B.: Maltz und Borker, sehen die Ursache dafür, dass Frauen und Männer unterschiedliche „Sprachen" sprechen darin, dass Kinder und Jugendliche Freundschaften innerhalb des eigenen Geschlechts bevorzugen5.

Dabei sind Jungengruppen hierarchisch strukturiert und von Konkurrenz geprägt, Mädchen dagegen spielen in kleinen Gruppen oder zu zweit. Sie streben nach Bindungen und Beliebtheit. Diese unterschiedlichen Strukturen bringen unterschiedliche Kommunikationsstile hervor. Tannen behauptet, bei den Mädchen sei das vorrangige Muster Bindung und Intimität, während es in der Welt der Jungen um Status und Machtausübung gehe. So bildet sich im ersten Fall die Beziehungs- und im zweiten Fall die Berichtssprache, oder anders ausgedrückt privates versus öffentliches Sprechen heraus.

Maitz und Borker, Vertreter der Differenzhypothese, behaupten folgendes: Während Frauen z. B.: mit Minimalreaktionen signalisieren „Ich höre dir zu“, bedeuten die Minimalreaktionen im männlichen Genderlekt „Ich stimme dir zu“. Das macht einsichtig, warum Frauen und Männer Minimalreaktionen unterschiedlich häufig verwenden und unterschiedlich auf sie reagieren.

Auch Tannen illustrert Kommunikationsprobleme zwischen Frau und Mann mit vielerlei Fallbeispielen, die nicht selten konstruiert wirken. Hier als Beispiel aus der deutschen Ausgabe von „You just do not understand" ihre Beschreibung der missglückten Interaktion eines Ehepaars während einer Autofahrt:

„Die Frau hatte gefragt: „Würdest du gern irgendwo anhalten, um was zu trinken?“ Ihr Mann hatte - wahrheitsgemäß- mit „Nein" geantwortet und nicht angehalten. Frustriert mußte er später feststellen, dass seine Frau verärgert war, weil sie gern irgendwo Rast gemacht hätte. Er fragte sich: „Warum hat sie mir nicht einfach gesagt, was sie wollte? Wamm spielt sie solche Spielchen mit mir?“ nich einfach gesagt, was sie wollte? Warum spielt sie solche Spielchen mit mir?“6.

Nach Tannen lässt das indirekte Kommunikationsverhalten der Frau ihren Mann in dem Glauben, dass sie tatsächlich nur seinen Wunsch erfragt. Nach weiblichen Maßstäben jedoch handelt es sich hier um eine indirekte Form gekleidet und deshalb missverständlich, so der Autor“.

Auf die Spitze getrieben findet sich der Ansatz der Differenzhypothese bei dem Autor John Gray (1992). Seine Bücher verkünden als zentrale Botschaft: „Frauen und Männer sind so unterschiedlich wie Wesen von verschiedenen Planeten, nähmlich: Männer sind vom Mars; Frauen sind vom Venus. Dass diese unterschiedliche Wesen unterschiedliche Sprachen sprechen, überrascht kaum. Im Grunde brauchten Frauen und Männer für ihre Gespräche Übersetzungshilfen.“7.

Die Kritiker dagegen weisen darauf hin, dass Frauen und Männer, Mädchen und Jungen sich in ständigem kommunikativem Austausch miteinander befinden und daher zumindest passive Kennmisse des jeweils anderen Stils besitzen. Auch gibt es keine sprachlichen Elemente, die ausschließlich einem Geschlecht eigen sind. Der Vergleich mit unterschiedlichen Dialekten und Kulturen sei daher überzogen.

Problematisch an diesen differenztheoretischen Zugängen ist die implizite Festschreibung stereotyper Rollenzuschreibung von Frauen und Männern. Diese Art der Forschung bestätigt im Vorhinein existierende Vorstellung über das, was angeblich „weiblich" oder „männlich" ist. Die Untersuchungen dienen demnach lediglich zur Reproduktion der vorhandenen, konstruierten Geschlchterstereotype. Aus Diesem Grund ist der Differenzansatz sehr umstritten.


Download 1,61 Mb.

Do'stlaringiz bilan baham:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   12




Ma'lumotlar bazasi mualliflik huquqi bilan himoyalangan ©hozir.org 2024
ma'muriyatiga murojaat qiling

kiriting | ro'yxatdan o'tish
    Bosh sahifa
юртда тантана
Боғда битган
Бугун юртда
Эшитганлар жилманглар
Эшитмадим деманглар
битган бодомлар
Yangiariq tumani
qitish marakazi
Raqamli texnologiyalar
ilishida muhokamadan
tasdiqqa tavsiya
tavsiya etilgan
iqtisodiyot kafedrasi
steiermarkischen landesregierung
asarlaringizni yuboring
o'zingizning asarlaringizni
Iltimos faqat
faqat o'zingizning
steierm rkischen
landesregierung fachabteilung
rkischen landesregierung
hamshira loyihasi
loyihasi mavsum
faolyatining oqibatlari
asosiy adabiyotlar
fakulteti ahborot
ahborot havfsizligi
havfsizligi kafedrasi
fanidan bo’yicha
fakulteti iqtisodiyot
boshqaruv fakulteti
chiqarishda boshqaruv
ishlab chiqarishda
iqtisodiyot fakultet
multiservis tarmoqlari
fanidan asosiy
Uzbek fanidan
mavzulari potok
asosidagi multiservis
'aliyyil a'ziym
billahil 'aliyyil
illaa billahil
quvvata illaa
falah' deganida
Kompyuter savodxonligi
bo’yicha mustaqil
'alal falah'
Hayya 'alal
'alas soloh
Hayya 'alas
mavsum boyicha


yuklab olish