Minnen från mitt 78-åriga liv

Tidigare stängda och hemliga krigsarkiv avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget

Så skulle Hitler krossa Sverige

*  Massiva bombanfall mot Stockholm, Malmö och Göteborg.
*  En pansarkår mot Sundsvall.
*  Fallskärmsjägare över Östersund.
*  Infanteri mot Karlstad.
*  Intrång vid Haparanda.
*  Landstigning i Örnsköldsvik och på Gotland.

Sverige kunde mycket väl ha råkat ut för en tysk invasion. Historikerna har olika uppgifter, men enligt vissa källor var det bara några timmar före utsatt tid – den 1 juli 1943 kl 02.00 – som Hitlers kontraorder anlände.

***** Nu kan du läsa om alla detaljer i anfallsplanen *****
En intressant och delvis mycket skrämmande läsning!
Få känner till hur nära det egentligen var.

Svenskt Militärhistorisk Bibliotek (SMB) ger ut en kostnadsfri artikelserie om okända och överraskande händelser under andra världskriget. Artikeln om den tyska invasionsplanen mot Sverige är en av dessa. Anmäl dig till artikelserien nu på en gång – så kan du direkt läsa om Nazi-Tysklands planerade angrepp mot Sverige.

Med bästa hälsningar, Per-Anders Lundström Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, SMB

PS: Artikelserien är helt kostnadsfri. Du gör inga åtaganden. Det enda du behöver göra är att knappa in ditt förnamn och din mejladress i rutan till höger. Du får då nya artiklar skickade till dig så fort de publiceras. Du avbokar med ett enkelt klick om du vill och jag garanterar att dina kontaktuppgifter stannar hos mig.

Om du vill veta hur det verkligen låg till så tveka inte. Skicka genast efter artikelserien om nyvunna upptäckter och nya fakta om Andra Världskriget.
Jag önskar dig trevlig läsning!

Jag värnar din personliga integritet, och garanterar att dina kontaktuppgifter aldrig hamnar i orätta händer. Läs vår privatpolicy för mer detaljer hur vi skyddar dina personliga uppgifter. Du kan förstås avsluta din prenumeration när du vill. Du kan klicka på "avsluta prenumeration"-länken som finns i de mejl du får, eller så kan du kontakta mig direkt eller SMB för att avanmäla dig från artikelserien.

Formulärets överkant
Gör som flera hundra historieintresserade redan har gjort...

Anmäl dig till artikelserien om Andra Världskriget

Utan kostnad. Inga åtaganden.

Du får direkt åtkomst till artikeln om Nazi-Tysklands planerade blixtkrig mot Sverige

Med detta klipp verifieras att det var nära att Sverige skulle drabbas,

Jag var en liten nyfiken men känslig pojk på den tiden. Jag minns mest lukten av det vi kallade snuskburkar.
Så rullade krigsåren på med fruktansvärda nyheter om stora slag och förluster i antal soldater. Jag satt ofta tillsammans med Pappa och lyssnade på dagsnyheterna vid halvsextiden, då Pappa kommit hem från fabriken. Det som förskräckte mest var de nyheter som kom om judeutrotning. Det har präglat resten av mitt liv på så sätt att jag håller fast vid människors lika värde.
Jag började skriva dagbok i februari 1945.

Risto var krigsbarn hos Landerhjelm, lärarfamiljen, som min bror Carl- Gustav gifte in sig i.

Mina äldsta släktingar kom att delta i svenska försvaret. Min bror Tore blev furir på A4. Jäsiken va stilig han var när han satt till häst i uniform med blankpolerade stövlar och elegant skärmmössa. Det var dramatiskt när han varit hem och skulle åka tillbaka till värmlandsskogarna. Då följde vi med till station och tog ett känslosamt farväl för vi var ju rädda att det skulle bli krig.
Men Sveriges långa fred kunde bevaras trots att världskriget var så skrämmande nära.

I min dagbok från 1945 står lakoniskt:" måndagen den 7 april - dagen då det blev fred i Europa efter sex års krig. Kapitulationen erbjöds kl 02.41 fransk tid. Jag hjälpte till hemma på eftermiddagen."

Var det då inga glädjeyttringar efter detta historiska meddelande? Min minnesbild är denna: Det var eftermiddag. Antar alltså att med 02.41 menas 14.41. Pappa och jag, som dragit iväg och nästan blivit 11 år, vår städar. Solen värmer och det börjar bli spirande grönt runt vårt hus. Vi krattar löv och bränner. Jag håller just på med att kratta ihop de sista skrumpna höstlöven utanför kammarfönstret, som står öppet för att vi ska kunna höra radion därinne. Pappa väntade nog att något skulle hända.
Plötsligt hör jag hallåmannen meddela: Nu kommer en extra nyhetsutsändning från TT. Jag ropar på Pappa. Han tittar på klockan. Lägger ner grepen och kommer halvspringande. Representanter för den tyska krigsmakten kapitulerade i dag utan villkor till general Montgomery! – Pappa lutar sig tankfull mot fönsterbrädan och går efter en stund tillbaka till sin grep. Han låter löven falla av och går mot redskapsboden. Han säger: Nu gör vi kväll Tord Inge.
2011-02 -06 sitter jag i mitt datarum och väntar på att en plog ska komma och göra infarterna till våra hus i samfälligheten domaren farbara,
Jag är morgonpigg och har varit ner till prismagaraget och fått bort det mesta av snön från vår bil. Fikade på Café Rutiga duken. Där satt ett gäng pensionärer och roade varandra med samtal om allt som roat eller oroat.

Arbetslösa utan A-kassa oroar många. LO skriver på sin hemsida:

Allt fler löntagare i fritt fall utan skyddsnät

Sedan regeringen stramade åt reglerna för att kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har antalet arbetslösa och undersysselsatta i landet, som inte har a-kassegrundad ersättning från a-kassa eller aktivitetsstöd, stigit till över 545.000. Siffran har ökat med 110.000 personer sedan 2006. Samtidigt har antalet som får a-kassegrundad ersättning minskat med över 120.000.

– Det här är en följd av regeringens vårdslösa försämring av arbetslöshetsförsäkringen. Framförallt har det blivit svårare för löntagare med svag förankring på arbetsmarknaden och med deltid- och timanställningar att kvalificera sig till ersättning. Men försäkringen har också blivit dyrare och sämre, då avgiften höjts och ersättningen sänkts, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Över 70 procent av Sveriges arbetslösa och undersysselsatta står nu utan ersättning baserad på arbetslöshetsförsäkringen, det visar en rapport från LO. 760 000 människor var arbetslösa eller undersysselsatta i oktober 2012 men samtidigt fick bara 216 000 a-kassegrundad ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller via aktivitetsstöd. Det innebär att över en halv miljon i Sverige är arbetslösa eller undersysselsatta men får inte a-kassegrundad ersättning. LO vill ha en förnyad omställningsförsäkring.

– Vi vill nu se satsningar för att förnya arbetslöshetsförsäkringen. Framförallt behöver reglerna ändras så att fler kan kvalificera sig till ersättning. Individen, nära och kära får nu ta en allt större del av kostnaderna för arbetslösheten, trots att det egentligen handlar om ett samhällsproblem, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Nu tar LO ställning för Mittuniversitet i Härnösand.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson protesterar i en intervju för Tidningen Ångermanland mot en flytt av verksamheten från Härnösand.



Relaterat

Artikelbilder

Bild: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

– Redan när jag besökte Östersund i augusti fick jag information om de stora nedskärningarna som var på gång och detta är något som jag starkt ogillar. Det är viktigt att verksamheten i Härnösand blir kvar, säger han till Tidningen Ångermanland.

Tord Oscarsson

100 år S i Västernorrland

Industriverksamhet i större omfattning kom till Västernorrland på 1600-talet då järnbruk placerades där det fanns gott om skog till träkol. Sedan kom sågverken och den förädlingsindustri som nu är en av landets viktigaste exportnäringar. Ett stort genombrott kom med lagen om aktiebolag i mitten på 1800-talet som gav nya möjligheter att skaffa riskkapital.
Med sågverksindustrins utveckling i aktiebolagsform följde också att vi fick ett arbetarproletariat. Järnbrukens patriarkaliska ägare ersattes av förvaltare med mer eller mindre anonyma aktieägare.
Lönerna var låga och missnöjet grodde. 1873 strejkade arbetare i Norrbotten mot svältlöner. Man tror att det var den första strejken. Den fick efterföljare i Gävle och Ådalen 1875 och den mest omfattande och omskrivna 1879 i Sundsvall.
Sundsvallsstrejken började med spontan arbetsnedläggelse vid Heffners sågverk. Fackföreningar fanns inte. Lönerna hade sänkts med omkring en femtedel. Strejken spred sig. 6000 vid 21 sågverk strejkade efter tre dagar. Magistraten i Sundsvall vädjade om hjälp hos landshövding Curry Treffenberg. Strejken var ett brott som skulle bestraffas. Militär grupperades runt Skarpskyttelägret där de strejkande samlats. Domstol upprättades på lägret och dömde några av arbetarna – en satt i fängelse några månader. Strejkande hotades med vräkning från bostäder och hade inte något att leva av. Sågarna behövde dock arbetarna och de flesta fick efter en tid återgå på grund av särskild ”nåd” från arbetsgivarna.

Under 1880-talet kom gesäller som under vandringar i Europa kommit i kontakt med radikala idéer. De blev drivkrafter i kampen för att få bilda fackföreningar. Med början vid sågverken bildades under 1880-talet många fackföreningar. Arbetsgivarna motsatte sig föreningsrätten med full styrka. Den kamp detta föranledde skulle vara värd sig egen historia. Viktigast är dock att rätten att organisera sig i långa loppet inte kunde tas ifrån arbetarna.

6 november, 1881 höll August Palm det första socialistiska anförandet i Sverige. På hotell Stockholm i Malmö talade han under rubriken: Vad vilja socialdemokraterna?
1 oktober, 1884 kom August Palm till Sundsvall. Han talade märkligt nog i Läroverket. Efter ytterligare ett par möten stängdes dock alla portar för agitatorn och han fick hålla sina möten utomhus. Han kom på en ny turné i juli 1886 och talade på fler platser i Sundsvall, Härnösand och Ådalen. Dåtidens arbetstider avspeglas i mötestiderna. I Härnösand talade han en fredag och lördag kl 9 på kvällen i slutet på juli 1886.
August Palms agitation gick hem hos arbetare som tröttnat på orättvisorna. Det gällde lön att kunna leva på men också rätt att rösta och 8 timmars arbetsdag. Att rösta var förbehållet kapitalägare och arbetstiderna var lång in på 1900-talet fjärran från målet 8 timmars arbetsdag.
Fackföreningarna insåg att de måste bilda ett parti för att få inflytande över politiken. Därför bildade de 1889 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Frågan om allmän rösträtt stod i första rummet och blev en symbol för att partiet ville arbeta demokratiskt. Förändringar skulle ske gradvis, genom reformer.
.
Partiet hade vid sin start 3149 medlemmar. Medlemskap i partiet sågs inte med blida ögon och fick arbetsgivaren reda på att man var aktiv i facket eller socialdemokratin kunde man bli av med jobbet. Ofta svartlistades den som fått sparken så att ingen annan skulle anställa honom.
Socialdemokratiska Arbetarekommuner bildades för att ”sammansluta fackliga och politiska föreningar” med start i Sundsvall 1897. Under därpå följande år bildades arbetarekommuner runt om i länet så att under en 20-årsperiod var partiet representerat i nästa alla socknar.
Som en tidning för arbetarklassen i Norrland kom Nya Samhället (senare Dagbladet) ut med sitt första nummer 20 april, 1900. Arbetarrörelsen i Ångermanland kom dock att känna behov av egen tidning i kampen för arbetarnas livsvillkor och startade Nya Norrland med 104 kr som startkapital. Första numret kom ut 5 december, 1907.
Hårda föreningsrättsstrider rasade under åren kring förra sekelskiftet. I april 1899 slog sågverksägarna i Sundsvall till med lockout vid alla sågverk där det fanns fackföreningar. De krävde utträde ur fackföreningarna. När striden avblåstes efter par månader stod arbetarna som förlorare. De måste förbinda sig att gå ur facket för att få återgå i arbete. LO köpte en gård på Alnö för de familjer som vräkts.
S i Västernorrland firar 100-årsjubileum 2005 av den anledningen att den första partiorganisationen på regional nivå bildades 1905. Sundsvalls arbetarekommun och Nya Samhället inbjöd organisationer i Medelpad, Ångermanland och norra Hälsingland till en konferens på Sundsvalls Teater 9 juli, 1905. Många kom och man bildade ”Mellersta Norrlands distrikt af Sveriges Socialdemokratiska arbetarparti”. Nya Samhället skulle vara partiorgan för hela distriktet. VU i nya distriktet blev J A Henriksson, ordförande, Olle Svensson, sekreterare och August Svensson, kassör. 1906 beslutades att distriktets verksamhetsområde skulle vara Västernorrland och delar av norra Hälsingland.

Partidistriktets uppgift blev att bilda fler organisationer och stärka partiet inför kommande utmaningar. Inte minst storstrejken 1909 innebar stora utmaningar.

1910 bröt sig Ångermanland ur det nya distriktet och bildade ett eget partidistrikt. Det blev en lång skilsmässa men återföreningen kom när distrikten gick samman igen 1991.
1889, beslutade den socialistiska internationalens kongress att göra 1 maj till arbetarnas internationella demonstrationsdag och dagen har blivit en stor samlingsdag för arbetarklassen i Sverige och världen över. Långt senare, år 1938, blev första maj officiellt erkänd som allmän helgdag.
År 1896 fick socialdemokraterna sin första representant i riksdagen, Hjalmar Branting. Han kom in i riksdagen med stöd från vissa liberala kretsar i Stockholm. År 1908 blev han socialdemokraternas förste kongressvalde partiordförande. Den 10 mars 1920 bildade han den första socialdemokratiska regeringen.
År 1898 bildades landsorganisationen, LO. Fackföreningsrörelsen hade nått en sådan storlek att det var dags att skapa ett samarbetsforum.
Under 1900-talets början kunde enbart finansiellt starka personer rösta. Därför blev kravet om lika rösträtt partiets första och viktigaste krav under de första åren. Efter hård kamp och många kompromisser genomfördes en rösträttsreform 1909 som innebar lika rösträtt för alla män oberoende av inkomst. 1911 hölls första andrakammarvalet efter rösträttsreformen. Det blev ett stort framgångsval för S.
Föreningsrättstriderna medförde också att arbetarna inte fick hålla sina möten i de lokaler som fanns. Därför byggde arbetarna sina egna Folkets hus. Och för att kunna studera bildades folkhögskolor och Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. För att få ner hyrorna byggde de egna hyreshus och bostadsrätter samt bildade bland annat HSB. Arbetarna gick också ihop och bildade Konsum.
Revolutionen i Ryssland bidrog till brytning mellan olika riktningar i svensk socialdemokrati. Vid partikongressen i februari 1917 blev brytningen definitiv. Brytningen orsakades av det klassiska valet mellan parlamentarism och reformer och den revolutionära vägen.
Ungsocialister med anknytning till syndikalisterna inbjöd Sveriges arbetare att bilda ett nytt parti Socialdemokratiska Vänsterpartiet. Det tog med nästa hela ungdomsförbundet. Nya socialdemokratiska ungdomsförbundet i Eskilstuna gick dock ut med upprop om att skapa ett nytt ungdomsförbund och i oktober 1917 bildades dagens SSU.
Vid ungdomsdistriktets konferens i februari 1917 i Sundsvall förbereddes en kupp vid Nya Samhällets tryckeristämma. De misslyckades dock. Partiet fick majoritet med 106 mot 65 för att tidningen skulle fortsätta företräda socialdemokratiska partiets värderingar. Vid ungdomsdistriktets konferens det året valdes styrelse med endast vänstersocialister och kort därefter bildades Medelpads vänstersocialistiska parti.
I Ångermanland lyckades vänstersocialdemokraterna ta över först Nya Norrland och sedan hela partidistriktet. Vid distriktskonferensen i april 1917 beslutades efter 12 timmars debatt med 31 röster mot 3 att distriktet skulle lämna socialdemokratiska arbetarpartiet och inträda i socialdemokratiska vänsterpartiet. Ett fåtal arbetarkommuner stannade kvar i SAP och bildade ett eget distrikt. I juni 1923 återförenades de båda distrikten. Karl Mäler säger i sin bok Vi bygger landet att återtåget präglades av den förlorade sonens attityd.
Per Albin Hansson blev partiledare år 1928 och det skulle innebära stora framsteg för Socialdemokraterna. Det var Per Albin Hansson som grundade folkhemstanken. "Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet." Texten är tagen ur Per Albin Hanssons s.k. folkhemstal, där han beskrev samhället, kommunen och staten som folkhemmet.
Ekonomisk världskris bröt ut under 1930-talet och såväl Sverige de flesta andra länder drabbades av stor arbetslöshet. År 1932 vann socialdemokraterna valet och den största uppgiften var utan tvekan att skaffa fram nya jobb. Den socialdemokratiska valsegern innebar en historisk vändpunkt inom svensk politik. Genom införandet av skatter på förmögenheter frigjordes pengar att använda till nya jobb. Trots att det var en ekonomisk kris så gick det att förbättra för dem som hade det sämst. Folkpensionen höjdes, en arbetslöshetsförsäkring infördes och de familjer som hade många barn fick låna pengar till att bygga bostäder. Socialt och ekonomiskt blev 1930-talet ett framgångens decennium med viktiga reformer och betydelsefulla sociala förändringar.
Men 30-talet kom också med bakslag för arbetarrörelsen. Fem människor dödades när militären gjorde ett ingripande mot en demonstration i Lunde i Ångermanland. Skotten i Ådalen 1931 tillhör den mörkaste delen av modern svensk historia. Bakgrunden till dödskjutningen var arbetslöshet och strejkbryteri. Demonstranterna var på väg med demonstrationståget till strejkbrytarna.
År 1934 gav Gunnar och Alva Myrdal tillsammans ut en bok med namnet "Kris i befolkningsfrågan". De skrev om en helt ny fördelningspolitik. Bland annat föreslog de att folket gemensamt skulle vara med och betala en större del av kostnaden för att försörja ett barn. Boken skapade en livlig debatt om barn-, familje- och bostadspolitiken och var betydelsefull i utformningen av reformpolitiken.
År 1938 undertecknade LO och SAF det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Det syftade till att skapa stabilitet på arbetsmarknaden och att förhindra konflikter. Avtalet var början till det som senare kom att kallas den svenska modellen.
Per Albin Hansson avled plötsligt 1946. Andra Världskriget var över och nu började reformarbetet med att bygga upp sociala trygghetsnät. Per Albin Hanssons efterträdare, Tage Erlander, var under sin tid som partiledare med och utformade ett trygghetssystem, allmän tilläggspension, ATP, som ända fram till i dag har kommit att betyda mycket för pensionärerna.
I mitten av 50-talet blev alla i Sverige sjukförsäkrade. Mammor fick föräldrapenning, studenter fick studielån och arbetstiden blev kortare. Dessutom blev semestern längre för arbetarna. Det här var en tid då den svenska modellen snabbt byggdes ut.
Det var stor debatt om ATP under 50-talet. Striden handlade om huruvida det skulle bli en lagfäst pensionsrätt eller inte. Tidigare hade bara vissa tjänstemän rätt till pension, något som alltså arbetarna saknade. År 1957 anordnades en folkomröstning om ATP och året därpå röstade en borgerlig majoritet ned ett förslag om lagstadgad tilläggspension. Efter många turer och långa debatter träder ATP slutligen i kraft år 1960.
60-talet präglades av en stor bostadsbrist i Sverige. Därför presenterade socialdemokraterna "miljonprogrammet", som innebar att en miljon bostäder skulle byggas inom loppet av 10 år. En miljon bostäder är naturligtvis en oerhörd mängd för ett litet land som Sverige, men år 1975 meddelade dåvarande bostadsminister, Ingvar Carlsson, att den miljonte bostaden var byggd.
År 1964 behandlades kvinnans jämlikhet i en särskild programskrift under partikongressen. Partiet firade 75-årsjubileum och ett framtidsprogram antogs. Kongressens beslut om jämlikhet blev startskottet för ett ökat engagemang för jämlikhetsfrågorna. Alva Myrdal presenterade på kongressen 1968 rapporten "Ökad jämlikhet".
Olof Palme efterträdde Tage Erlander som partiledare den första oktober 1969. Olof Palme var 42 år när han valdes av en enhällig partikongress. I partikretsar hade han länge setts som en naturlig efterträdare till Tage Erlander.
En dominerande fråga för socialdemokraterna under 1970- och 1980-talet var kampen mot arbetslösheten och för den fulla sysselsättningen. En annan viktig fråga för socialdemokratin var löntagarfonderna vars syfte var att kollektivt äga aktier och därmed få inflytande på näringslivet.
År 1971 infördes enkammarriksdagen. Tvåkammarsystemet hade visat sig vara stelt och trög jobbat. Tvåkammarsystemet innebar att ett förslag som vann i den andra kammaren kunde förlora i den första kammaren. I enkammarriksdagen är parlamentet direktvalt och har ett eget ansvar.
Reaktorolyckan 1979 på kärnkraftverket i Harrisburg, USA, blev startskottet till en debatt om energipolitiken i Sverige. År 1980 hölls en rådgivande folkomröstning om kärnkraften. Omröstningen gällde tre alternativ: Linje 1 innebar att kärnkraften skulle behållas, linje 2 att kärnkraften skulle avvecklas då det var möjligt och linje 3 att kärnkraften skulle avvecklas direkt. Linje 2 fick flest röster och riksdagen beslutade senare att kärnkraften skulle vara avvecklad år 2010.
"Jag är demokratisk socialist med stolthet och med glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika; när jag for runt och såg en ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta staterna. ". Orden är från ett av Olof Palmes mest kända och klassiska tal, under en valdebatt 1982.
Det finns en socialdemokratisk tradition att arbeta med internationellt solidaritetsarbete och med fredsfrågor. Efter första världskriget fick Hjalmar Branting Nobels fredspris. Även Alva Myrdal som bland annat arbetade med fredsfrågor, speciellt med uppbyggnad under efterkrigstiden och nedrustning av kärnvapen, fick 1982 Nobels fredspris.
Den 28 februari 1986 mördades Olof Palme. Han sköts ner på Sveavägen i Stockholm efter att tillsammans med hustrun Lisbet ha varit på bio.
Ingvar Carlsson utsågs till ny partiordförande. Han engagerade sig särskilt i att lyfta fram kvinnor i politiken. Det var under hans period som partiledare som socialdemokraternas valsedlar utarbetades efter principen "varannan damernas" och efter valet 1994 var hälften av socialdemokraterna i regeringen män och hälften kvinnor.
'Vi vill ha en fortsatt ekonomisk tillväxt. ..då måste vi lära oss att kombinera det materiella välståndet med varsamhet om vår natur och vår miljö', sa statsminister Ingvar Carlsson vid LO-kongressen 1986. Under 1980-talet blev miljöfrågan en alltmer angelägen fråga och ett samlat miljöprogram mot luftföroreningar och försurning antogs av riksdagen 1988.
Under perioden 1991 till 1993 drabbades Sverige av den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet. De ekonomiska problemen tornade upp sig och arbetslösheten steg till rekordhöga siffror.
År 1993 blev Mona Sahlin partiets första kvinnliga partisekreterare. Som jämställdhetsminister bidrog hon till att jämställdhetsfrågorna fick ett stort utrymme. Mona Sahlin har betytt mycket för förnyelse- och framtidsdebatten inom socialdemokratin. Mona Sahlin har tidigare även varit arbetsmarknadsminister och vice statsminister.
År 1994 folkomröstade svenska folket om ett svenskt medlemskap i den Europeiska unionen, EU. Tillsammans med Finland och Österrike blev Sverige medlem i EU 1995.
Socialdemokraterna övertog makten 1994 med vallöften om att sanera den svenska ekonomin och få ner arbetslösheten. I början på 90-talet var vår frihet starkt beskuren av växande arbetslöshet, skenande skulder och skyhöga räntor.
Ingvar Carlsson avgick som partiordförande 1996 och efterträddes av Göran Persson, som tidigare varit bland annat skolminister och finansminister i den socialdemokratiska regeringen.
Den socialdemokratiska regeringen ansåg det särskilt viktigt att förbättra kvaliteten inom skolan, vården och omsorgen om barn och gamla.
År 1996 valdes Ingela Thalén till partisekreterare. Tidigare var hon kommunalråd i Järfälla. Ingela Thalén har varit både socialminister och arbetsmarknadsminister.
Ulrica Messing blev 1996 Sveriges genom tiderna yngsta statsråd när hon utsågs till jämställdhetsminister. År 1991 kom hon in i riksdagen. Messing har tidigare bland annat arbetat med svenska för invandrare.
År 1999 utsågs Lars Stjernkvist till ny partisekreterare efter Ingela Thalén som tog plats i regeringen som socialförsäkringsminister. Lars Stjernkvist har tidigare varit bl. a journalist, riksdagsledamot och generaldirektör för Integrationsverket.
Första halvåret 2001 var Sverige ordförandeland inom EU. Det betydde att den socialdemokratiska regeringen utövade ett betydande inflytande över den europeiska politiska dagordningen. De sakfrågor som särskilt prioriterades var östutvidgningen, sysselsättningen och miljön.
Valet 2002 blir en stor framgång för socialdemokraterna. I riksdagsvalet ökar partiet sin andel av rösterna med 3,5 procentenheter till 39,9 procent. Väljarna visar tydligt att de föredrar satsningar på välfärden framför stora skattesänkningar för höginkomsttagare.
Den 11 september 2003 avlider Anna Lindh, efter att dagen innan ha blivit nedstucken med kniv under ett besök på varuhuset NK i Stockholm.
På våren 2004 håller socialdemokraterna mellankongress i Stockholm under devisen "Tillväxt för välfärd". Laila Freivalds och Elvy Söderström väljs in som suppleant respektive ordinarie i partiets verkställande utskott.
Under hösten 2004 väljs Marita Ulvskog till ny partisekreterare efter avgåendears Stjernkvist

Mina dikter i åldershöstens motvind

Gran Canaria

I dag är himlen blå

Marken vit av frost

Ensam men väntar

Snart är vi två

Då ska vi ladda

För lång färd

Till sol och värme

I Gran Canaria