Retorik i motioner, debatter och argumenterande tal Lektionsbanken

Retorik i motioner, debatter och argumenterande tal
Lektionsbanken

elevuppgifter

Ett arbetsmaterial för att arbeta med retorik på gymnasiet med utgångspunkt i motioner, debatter och tal under 100 år.

”På sista dagarna har jag lagt märke till, att på tre dagar har tre flickor som haft barn, kväft sina barn. Dessa barnamörderskor tänk hvad de hafva lidit och tänk hvad de lida. I vilken förtviflan skulle hon icke göra det att få barnet bort för att det skulle slippa blifva brännmärkt?”
(Exempel på pathos och retorisk fråga ur avskrift i polisrapport av Hinke Bergegrens tal ”Kärlek utan barn”

tal under fredrikadebatt år 1950 (beskuren),

Stockholms stadsmuseum

1. Analysera tre motioner från olika år
   Välj tre motioner med 10-30 år emellan. T ex 1890-tal. 1920-tal och 1960-tal. Redogör kortfattat för motionernas innehåll, vem som är avsändaren och syftet med motionerna.
   (länk till motioner i finns i dokumentet ”Arbetsmaterial retorik”)

1. 
   Jämför hur motionerna är uppbyggda utifrån retoriska begrepp
   (lista finns efter uppgifterna)
   

2. 
   Jämför motionernas språkliga utformning utifrån retoriska begrepp
   (lista finns efter uppgifterna)
   

3. 
   Jämför motionernas användande av retoriska stilfigurer:
   (lista finns efter uppgifterna)
   

Frågeställningar

• 
  Är motionerna lika eller olika vad beträffar uppbyggnad, språklig utformning och användande av stilfigurer? Både vad gäller vilka och hur mycket de retoriska byggstenarna används.
  
• 
  På vilka sätt skiljer de sig åt?
  
• 
  På vilka sätt är de lika?
  
• 
  Vilka motioner liknar varandra mest, till sin uppbyggnad, språkliga utformning och användande av stilfigurer?
  

2. Analysera en debatt
   Välj en debatt. Redogör kortfattat för debattens innehåll. Vilken fråga debatteras? Vilka är för och vilka är emot?
   (länk till debatter finns i dokumentet ”Arbetsmaterial retorik”)

1. 
   Analysera debatten utifrån den retoriska triaden: ethos, pathos och logos. Vilka metoder använder talarna för att övertyga och nå sin publik?
   (Förklaring av begreppen efter uppgifterna)
   

Frågeställningar:

• 
  Vädjar talarna till åhörarnas känslor, använder de rationella argument eller vill de övertyga i kraft av sin personlighet eller ställning?
  
• 
  Är det någon typ av argument som överväger? Eller används alla?
  
• 
  Är det någon skillnad på de olika talarnas användande av ethos, pathos och logos?
  
• 
  I så fall, vad tror du dessa skillnader kan bero på? Skiljer sig t ex för- och emotsidan åt?
  

2. 
   Analysera debatten utifrån användandet av olika stilfigurer.
   

Frågeställningar

• 
  Vilka retoriska stilfigurer hittar du hos de olika talarna?
  
• 
  Vilken effekt kan det tänkas få på åhörarna vid användandet av de olika figurerna?
  

Analys av debatten utifrån a) och b)

• 
  Vilket intryck gör talarna?
  
• 
  Talar de så att du tror på vad de säger?
  
• 
  Vad är det som gör att du tror, eller inte tror på dem?
  
• 
  Vilken av talarna tycker du verkar mest tillförlitlig enligt din analys av debatten?
  
• 
  Hur skulle du ha röstat? Varför?
  

2. Analysera ett tal

Välj ett tal. Redogör kortfattat för talets innehåll. Vad är det talaren argumenterar för eller emot? (Länk till tal finns i dokumentet ”Arbetsmaterial”)

1. 
   Analysera talet utifrån den retoriska triaden: ethos, pathos och logos. Vilka metoder använder talaren för att övertyga och nå sin publik?
   (Förklaring av begreppen efter uppgifterna)
   

Frågeställningar:

• 
  Vädjar talaren till åhörarnas känslor, använder de rationella argument eller vill de övertyga i kraft av sin personlighet eller ställning?
  
• 
  Är det någon typ av argument som överväger? Eller används alla?
  

2. 
   Analysera debatten utifrån användandet av olika stilfigurer
   (Förklaring av begreppen efter uppgifterna)
   

Frågeställningar

• 
  Använder sig talaren av retoriska stilfigurer?
  
• 
  I så fall vilka?
  
• 
  Vilken effekt kan de stilfigurer som används tänkas få på åhörarna?
  
• 
  Är talaren övertygande tycker du?
  
• 
  Vad är det som gör eller inte gör talaren övertygande i dina ögon?
  

4. Analysera en debatt från dagens fullmäktige

Titta tillsammans i klassrummet, i grupp eller enskilt, på en debatt från dagens kommunfullmäktige. Alla sammanträden direktsänds och finns att se på Stockholms stads webbplats.
Skriv ner så många retoriska finesser som du kan komma på medan du ser debatten. Det kan vara bra att pausa avsnittet ett par gånger så man hinner tänka efter. Diskutera sedan i klassen hur de olika talarna använder retorik för att övertyga.

Retoriska begrepp som används i uppgifterna

Retoriska begrepp för at beskriva talets eller textens uppbyggnad:

• 
  Exordium – Inledning, med en kort beskrivning av talets ämne och ett försök att på något sätt uppnå captatio benevolentiae, ”vinnande av välvilja”, hos lyssnaren.
  
• 
  Narratio – Berättelse, en kort redogörelse för bakgrundsfakta, vad som tidigare hänt, som underlag för den kommande argumentationen och för att skapa intresse för ämnet.
  
• 
  Propositio – Framställande, där talaren presenterar den tes som han/hon i fortsättningen av talet vill argumentera för. Man kan här också göra en partitio, en ”uppdelning” av talets fortsättning, det vill säga tala om i vilken ordning man ska behandla olika frågor som hör till ämnet.
  
• 
  Argumentatio – Argumentation, där talaren försvarar sin tes med hjälp av argument. Man börjar med probatio, ”bevis”, det vill säga att presentera sina argument för tesen, för att sedan fortsätta med refutatio, dvs ett avvisande av eventuella motargument - vederläggning.
  
• 
  Peroratio – Avslutande av talet, gärna med en recapitulatio, dvs en ”sammanfattning” av den argumentation som talet innehållit.
  

Retoriska begrepp för att beskriva talets eller textens språkliga utformning:

• 
  Hyperbol - överdrift- "Astrid Lindgren finns i alla svenskars hjärtan.
  
• 
  Litotes - underdrift- "Det här var inte så roligt att höra"
  
• 
  Liknelse - "Du är som en ros"
  
• 
  Metafor - "Du är en ros"
  
• 
  Metonymi - namnbyte - "Eleverna läser Strindberg just nu" istället för ”texter som Strindberg har skrivit), eller ”Hollywoodfilm” istället för ”filmer producerade av den amerikanska filmindustrin”
  

Exempel på retoriska stilfigurer:

• 
  Allitteration - upprepning av samma inledningsbokstav i flera ord i följd. "Veni vidi vici"
  
• 
  Anafor - upprepning av samma ord i början av en mening, en sats, en versrad eller ett stycke
  (som i Martin Luther King s tal "I have a dream”)
  
• 
  Antites - motsatta tankar eller begrepp ställs mot varandra. "Det är en fråga om liv och död."
  
• 
  Exclamatio - utrop: "o, gudar!", "medborgare!", "död åt fienden!" och så vidare.
  
• 
  Interrogatio - retorisk fråga: i stället för att påstå något ställer man lyssnaren inför en fråga där svaret är mer eller mindre givet.
  
• 
  Ironi - man säger en sak men menar egentligen motsatsen.
  
• 
  Klimax - stegring så att man vid en uppräkning låter sista ledet utgöra en höjdpunkt. När en väntad stegring uteblir kallas detta "antiklimax".
  
• 
  Oxymoron (engelska för litterär Paradox) - förnuftig galenskap: en sammanställning av begrepp som brukar vara oförenliga "Talande tystnad".
  
• 
  Paralips - låtsat förbigående, talare3n säger sig vilja låta bli att tala om något men framhåller istället det så mycket kraftigare.
  
• 
  Trikolon - man utformar sina tankar i tre led. "Landslaget behöver rekrytera duktiga spelare. Nya spelstrategier leder till ett effektivare anfallsspel. Först därefter kan Tre kronor förvänta sig att ta VM-guld."
  
• 
  Ratiocinatio - Talaren resonerar med sig själv, och ger i form av en monolog både svar och sakskäl till sina ställda frågor.
  

”Den retoriska triaden”

• ethos – sina möjligheter att få åhörarna välvilligt inställda genom sin personlighet och sin förtroendeingivande karaktär (delectare – att behaga)

• pathos– försöker väcka känslor hos åhörarna, få dem berörda (movere – att röra)

• logos – vädjar till åhörarnas förnuft med hjälp av argument (docere – att undervisa)

www.stockholmskallan.se

https://www.facebook.com/Stockholmskallan