5. Den första fasta folkskolan Utö folkskola

5. Den första fasta folkskolan - Utö folkskola.

..>

Folkundervisningen på Utö före folkskolan.

Kriget 1808 - 1809 vallade Finlands lots- och fyrväsende stora skador. Fyrar och andra Sjömarken förstördes for att hindra den svenska flottans rörelser i den finska skargarden.

Också den på Utö år 1753 uppförda fyren sprängdes. Tillståndet inom lotsverket var kaotiskt och det räckte årtionden innan situationen norma­liserades. Lotsverket måste nyorganiseras vilket hade till följd att frågan om lotskarens utbildning länge blev åsidosatt.

Pa 1830-talet började man på allvar agna utbildningsfrågorna intresse. Det tog sig bl.a. uttryck i att man målmedvetet började undervisa de blivande lotsarna och fyrvaktarna i läsning, skrivning och rakning. Då överfyrvaktaren, sjökapten Mesterton år 1839 flyttade till Utö åtog han sig att ordna undervisningen. Den första som anlitades som lärare var Karl Öhman. Aren 1840 och 1841 undervisades sedan lotsgossarna i Åbo och pi Lohm.

År 1841 upplät lotsålderman Isac Öhman ett rum där undervisningen skottes av hans brorson Johan Öhman, som år 1840, som den första utöbo, gatt i navigationsskola i Åbo. Skriv- och räkneböckerna skickades varje år till Åbo for granskning. Att skolan på Utö låg lotsuppsynings-' mannen E.A. Benzelstierna i Abo varmt om hjartat framgar av följande brev daterat den 10 nov. 1842: "Med den lots som aterfoljer skeppet Hoppet, vilket nu ligger segelfardigt for att med första goda vind ga till sjoss vid Utö, afsander jag Eder fyra böcker skrifpapper att användas vid skolinrattningen for lotslarlingar och andre unge man a Utö". Man undervisade lotslarlingarna atminstone under fyra vintrar. ,

År 1857 tradde en ny lotsforordning i kraft enligt vilken ingen mera utnamndes till lots som inte behjalpligt kunde skriva och rakna.

De forsta lotsbiblioteken inrattades i borjan av 1860-talet och år 1866 skriver Karl Ohman i sin dagbok: "Borjande med biblioteket. Atta mark^,,

32

om aret." Personalen samlade inom sin egen krets medel for andamalet. Fore folkskolan var det dock kyrkan som i den yttre skargarden hade ansvaret for undervisningen. I den gard, som for aret bade prdstkvarteret, holls lasforhoret. Utoungdomarna gick till skriftskola pa fasta Korpo. Den 23 juni 1872 star det i Karl Ohmans dagbok: "For folket hit och dit i byar, till moderkyrkan var en hel hop med batar ty skreftskolebarnen slapptes till Herrans nattvard."

Skolan 1884 - 1912.

Utbornas anstrangningar att fa en skola for sina barn och deras kamp for att fa behalla den, utgor en klar kontrast till det totala ointresse som majoriteten av invanarna i de mindre skargardskommunerna annu pa 1880-talet visade folkskoliden.

Tanken pa att inratta en skola pa Uto bade sakert sysselsatt mangen utobo i flera år. Men det var svart att losa fragan bade praktiskt och ekonomiskt. Lotsforordningen foreskrev Ids- och skrivkunnighet och i forordningen fran år 1870 utlovades hogre lon for dem som avlagt nautisk examen. Genomgangen folkskola gav mojligheter till fortsatta studier i folkhogskola, navigationsskola, seminarier och laroverk. Men avstandet till narmaste folkskola var alltfor langt - Pargas - for att man skulle kunna skicka sina barn dit.

Inom lotsverket var man intresserad av att hoja personalens kompe­tens. DA lotsverket pa 1870-talet installerade nya dyra fyrapparater be­hovde man kunnigt folk till fyrarna. Lonerna hojdes med 70 - 120 % och fyrmastarena skulle vara sjokaptener.

DA fyrmastaren pa Uto saledes var den enda som hade tillfacklig utbildning lag det nara till hands att han ocksa skulle skota lararsysslan. Troligen var det lotsfordelningschefen A. Christierson i Abo som stod for forslaget.

Ar 1883 flyttade fyrmastare Frans Th. Bengelsdorff med sin familj till Uto. Antagligen holl han och hans hustru Ida en privat skola pa Uto aret 1883 - 1884. Tyvarr firms det inga uppgifter fran denna tid.

Emellertid hade utoborna sommaren 1883 skickat in en anhallan till kommunalstamman i Korpo om att fa bilda ett eget skoldistrikt for Uto och Jurmo byar, samt om ett ekonomiskt bidrag om 300 mk. Stamman kunde inte neka utoborna ett eget skoldistrikt da avstandet fran Uto till

Uto /'olkskolas grundare och for.sta ldrar^-e Ida och 77aeodor Bengelsdorff.

fasta Korpo var sa langt. Nagot ekonomiskt stod fick de daremot inte. Dock skulle utoborna befrias fran att delta i kostnaderna for en skola pa Korpo-landet nar den fragan engang i framtiden blev aktuell.

DA vande sig utoborna pa lotsfordelningschefens entragna uppmaning via direktoren for Lots- och Fyrinrattningen i Finland till Hans Kejserliga Majestat, Alexander III med en anhallan om statsbidrag for en fast skola pa Uto. Samtidigt anholl man hos lotsstyrelsen om att fyrmastare Ben­gelsdorff, sedan han skott sitt arbete i fyren, skulle fA undervisa i skolan.

Den 5 nov. 1884 beviljade senaten Uto hogre folkskola 600 mk om aret till lon at lararen. Som ett villkor stalldes att skolan skulle ha minst 15 elever. Utoborna fick sjalva betala utgifterna for lokaler, ved till upp­varmning och skolmaterial.

34

35

Vid ett mote den 9 maj 1885 samlades utoborna for att besluta om skolfr$gan. Ur protokollet som fordes vid detta mote framgar att skolan startade hosten 1884. Vid motet valdes ocksa skoldirektionen som bestod av foljande personer:

A. Christierson, ordforande -lotsfordelningschef

Th. Bengelsdorff, Ware fyrm5stare

G.A. Brunstrom -lotsalderman

D.A. Lindholm -tullvaktmastare

K.J.Ohman -aldre lots

Valet av direktion var lyckat och lotsfordelningschefen holl bade Ware och den ovriga direktionen i full verksamhet. I A bo hade han personligen kontakt med folkskolinspektorn. I ett brev fran den 11 juni 1885 her ban fyrmastaren ge senator Leo Mechelin alla uppgifter om fyren och skolan vid senatorns forestaende besok pa Uto. I ett annat brev fran samma ar redogor han for bocker donerade till Uto skola av Svenska Bildningens Vanner i Abo och han lovar att personligen transportera dem till Uto. Ar 1887 ger ban direktionen i uppgift att ordna smabarnsundervisningen.

Skolan inrymdes forst i den av staten agda och for fyrpersonalen avsedda "Fyrbyggningen". En vagg mellan bostaderna avlagsnades och sa fick man ett stort klassrum.

Det forsta protokollet upptar ocksa en anskaffningslista over de forsta inventarierna. Den kan forefalla ansprakslos men man bor komma ihag att oborna sjalva skulle betala anskaffningarna. Det forsta som inhandla­des var betecknade nog en globkarta. Sedan slog man pa stort och bestallde 6 kartor fran Hamburg och dem fick man vanta pa i tva ar. Det var blivande sjofarare som sattes pa skolbanken. Vidare behovdes en skopa, ett zinkambare, en eldgaffel och nagra kladhangare. Tre bord, fyra bankar och tva stolar fullbordade listan.

Pa samma mote bestamdes lararens arslon till 500 mk och foljande ar hojdes den till 600 mk. Varje barn skulle betala en terminsavgift om 2 mk, utom de fyrvaktarbarn, vilkas foraldrar avgiftsfritt avstatt sina rum till skolan. Barn, som inte var bosatta pa Uto, betalade 2 mk i manaden, av det fick lararen 2/3 och skolans kassa 1/3. Forsta aret betalades 98 mk i termit7savgift.

I Skolstyrelsens cirkular nr 67 fran ar 1881 upptas normalkurserna. Den hogre folkskolan bestod av tva klasser, vilka indelades i tva avdelnin­gar. Varje klass bildade en helhet. I avdelning 1 och 3 gavs forberedande, i avdelning 2 och 4 fordjupad undervisning. Larobocker och laroplaner foljde noggrannt normalkurserna. Vid skolstarten inhandlades de bocker kurserna rekommenderade och efter behov inkoptes de av eleverna. De flesta elever hade egna bocker.

Elevernas forkunskaper paverkade i viss man laroplanen de forsta aren. Pa Uto var barnen val forberedda, det forsta aret skulle de lara sig lilla katekesen utantill, alla fyra raknesatten, skrivning ur bok och ur minne och hela Europas geografi. Historia lastes ur "Boken om vart land". Handarbetsundervisningen skottes av Ida Bengelsdorff, som ocksa holl sondagsskola. Emedan man inte bade medel att avlona en slojdlarare och inte heller pengar all kopa slojdverktyg, fick undervisningen i slojd ansta.

DA skolan borjade pa hosten 1884 farms det 21 elever i skolan i klass I, uppdelade i avdelning 1 och 2. Aldersmassigt var gruppen heterogen, dar den aldsta var 14 ar och den yngsta 7 ar. Smaningom jamnade det ut sig.

Under lasaret 1885-1886 fordelades antalet timmar i veckan pa foljande satt, enligt normalkurserna:

	I	I1
religion	6	6
modersmal	6	6
skrivning	7	3
geografi	2	2
historia: Finlands	3	2
allman	-	3
rakning	5	4
formlara	-	1
naturkunskap	-	1
teckning	-	1
handarbete	4	4
	33	33

Framst faster man sig vid det hoga timantalet i religion, modersmal och skrivning. Men i 1880-talets skola var det annu de viktigaste amnena. DA alla fyra arsavdelningarna undervisades samtidigt fick varje avdelning sig

36

37

tilldelad endast en liten del av lektionen, vilket betydde att det inte blev mycket tid att forbereda laxorna. Skolaret omfattade 30 arbetsveckor. Arbetsdagen borjade kl. 9.00 och avslutades kl. 14.00. Nagon langre matrast forekom inte. Smaskolan arbetade fran ar 1887 de tva forsta timmarna mandagar och torsdagar 10 veckor om aret. Fr.o.m. ar 1895 holl man smaskola hela lasaret.

Varterminen 1889 inskrevs 5lotslarlingar i alder 25-27 ar. Vitsorden pa avgangsbetygen talar for att eleverna inte omfattade undervisningen med nagot storre intresse. Skolan besoktes ocksa nagra ganger i kortare peri­oder av ungdomar fran den inre skargarden, vilka for kommande yrke eller for fortsatta studier behovde folkskolans avgangsbetyg.

DA kyrkoherden i forsamlingen med jamna mellanrum fragade lararen hur manga barn i distriktet som inte gick i skola kunde lararen svara att alla barn besokte skolan.

Oftast gick man 8-10 terminer i skola och de allra flesta fick avgangsbe­tyg, men ibland holl foraldrarna sina barn annu langre i skola bl. a. for att elevantalet skulle vara tillrackligt.

Varen 1892 dog fyrmastare Bengelsdorff och eftertraddes av sjokapten Isak Herman Korsstrom.

Vid hans tilltrade andrades laroplanen markbart. Religionstimmarna blev farre men i stallet hade man 7 timmar matematik i veckan, tills folkskolinspektorn ingrep och menade att 6 timmar torde racka. Senare blev Herman Korsstrom rektor for Navigationsskolan i Mariehamn och han utgav en larobok i matematik och en i geometri. Under Ware Korss­troms tid forekom varken sang, gymnastik, handarbete eller slojd. Lite torr torde undervisningen ha blivit for barnen, men i stallet kom man undan med 26 veckotimmar.

Ar 1899 flyttade fyrmastare Korsstrom och i hans stalle kom sjokapten Mikael Nystrom. Nu forekom alla tidigare amnen pa laroplanen igen, utom slojd. Man forvanas over de omfattande kurserna. I grammatik t.ex. laste man narmast lardomsskolans kurs. Tydligen hade larare Nystrom problem med de manga laroamnena, ty ar 1905 lovade folkskolinspektor A.Ottelin besoka Uto for att hjalpa honom vid planeringen av lasordnin­gen.

Ar 1899 avsade sig Lotsfordelningschefen i Abo K.Ohrnbom ordforan­deskapet. Forsamlingens kyrkoherde H.H.Snellman atog sig att vara direktionens ordforande till ar 1906 da utoborna ansAg sig kunna valja en ordforande ur sin egen krets. Det blev lotsalderman Alfred Brunstrom, vars far varit med i den forsta direktionen.

Skolans ekonomi var ett standigt bekymmer. DA man 10 ar efter skolstarten bad om hjalp fran kommunalstamman med hyran for skollo­kalen blev det avslag. Efter att i tio ar gratis ha avstatt sina rum till skolan onskade fyrvaktarna nu 20 mk om aret i hyra. Veden for uppvarmning av skollokalen kostade 50 mk per ar. De fran distriktet taxerade medlen gav skolkassan ett tillskott pa omkring 60 mk i aret. Ar 1905 gick man omkring med en lista for att fa pengar till barnens julfest. Insamlingen gav 46 mk och rackte i manga ar. Kommunens brannvinsskattemedel till Uto var 2:25 per ar. Ar 1908 fick man 50 mk fran Svenska Folkskolans Vanner, och foljande ar 125 mk i statsbidrag for inkop av fysikaliska instrument.

Det sjunkande antalet elever gav anledning till oro. Ar 1907 upphorde smabarnsskolan och det skulle racka flera ar innan barnantalet okade.

De svara aren 1912 - 1919.

I februari 1912 understalldes lotsverket ryska marinministeriet. Det har ledde till att mer an halften av lots- och fyrpersonalen i Finland anholl om avsked. Den 20 april 1912 star det i Fridolf Ohmans dagbok: "Fick de sista lotsarna ut sina avsked samt satte da fast vaktstugudorren". Pa grund av att de nyankomna ryska lotsarna flyttade in i "Fyrbyggningen" var skolans direktionen tvungen att se sig om efter en ny skollokal. Man beslot att flytta skolan till K.E. Bergman pa Mattas de aterstaende veckorna av lasaret. De tva foljande aren arbetade skolan i namnda gard.

Under dessa ar var elevantalet mycket lagre an det foreskrivna. Fran Jurmo by gick tva barn i skola pa Uto, medan de ovriga tva, som ocksa var i skolaldern, maste stanna hemma pa Jurmo emedan deras foraldrar inte ansag sig ha rad att halla dem i skola. Ar 1921 farms det endast 8 barn i skolaldern inom distriktet. For skolans fortsatta verksamhet var det nu av avgorande betydelse om jurmobarnen sattes i skola pa Uto eller pa Noto. Ar 1909 hade M.V. Mattsson, som den forsta jurmobon, invalts i skoldirektionen.

Tillstramningen i det politiska klimatet ledde till att man i februari 1913 ansag sig foranledd att skaffa de nya larobockerna i Rysslands geografi och historia i enlighet med Skoloverstyrelsens beslut. Tva ar senare var man tvungen att skaffa en "Kejsartavla". I mars 1913 hade fyrmastare Mikael Nystrom insjuknat och dott. Undervisningen skottes de aterstaende manaderna av hans dotter Svea Nystrom.

38

Nu ansag man tiden mogen for att besatta larartjansten med en kompetent lararinna, i all synnerhet som den nya fyrmastaren talade enbart ryska. Hos skolinspektorn anholl direktionen om att fa andra tjansten till en lararinnetjanst med bl.a. den motiveringen att en manlig larare, isynnerhet om han var ogift, hade svart att klara sitt hushall pa Uto, da det inte farms mojlighet till helinackordering. IAbo Underrattelser och Vastra Nyland infordes foljande annons: "Lararinnetjansten vid ilto hogr°, folkskola i Korpo anslas harmed ledig att hos direktionen ansokas inom den 20 augusti. Lonevillkoren for detTa ar aro: vanligt statsbidrag, varme lyse samt mojligen nagot annat bidrag. Skolan, som for kommande lasear arbetar i hyrd lokal, bestar av rum for lararinna samt kok eller del i sadant".

Av de tre modiga !ararinnor som svarade pa annonsen antog direktionen efter omrostning froken Elsa Palm den 21 augusti 1913. I anledning av att den ekonomiska situationen for de avgangna lotsarnas familjer var ytterst svar donerade Svenska Bildningens Vanner i Abo till skolan 50 mk att delas ut at fattiga clever, varvid avgangna lotsars barn framst skulle ihagkommas. I november 1913 hade en syforening till forman for skolan startats, och i maj 1914 fick skolan motta en summa 74:45 mk. Samma ar donerade Svenska Folkskolans Vanner 100 mk. Ar 1913 hade man ocksa bestamt att fran distriktet taxera en dubbel avgift, da man nu utom avgift for ved ocksa betalade hyra for skollokalen, 150 mk om aret. Man beslot att gora "sa stora uppoffringar som mojligt blott skolan kunde bibehallas".

Sommaren 1914 var man igen utan lararinna och nu var man tvungen att annonsera tva ganger innan man fick svar. Tjansten besattes pa provar med lararinnan Lisa Berg.

Fran juli 1914 till december 1915 saknas protokollen fran direktionssammantradena. Men i Fridolf Ohmans dagbok firms f6ljande anteckning i augusti 1914: "Kom rykten om krig och orlig... Folk med allt sitt pick och pack skulle flytta bort". Den 4 augusti skedde flyttningen: "...den ena for hit den andra for dit at alla hall och kanter". I ett brev fran Skoloverstyrtelsen uppmanades skolorna att borja lasaret den 1 oktober. Av skolinspektorn hade utoborna fatt lov att flytta skolan till Jurmo. Pa Jurmo stallde V. Hermansson gratis ett rum till skolans forfogande och lararinnan fick likasa bo avgiftsfritt hos E.G. Andersson. I skolan pa Jurmo farms 8 barn av vilka endast ett var fran Uto.

De oroliga tiderna satte sina spar i skolans verksamhet. Hosten 1915 holls ingen skola pa Jurmo och en av orsakerna var sakert av ekonomisk art. For hela varterminen 1915 hade lararinnan ur skolans kassa fatt 25 mk. Lonen fran Skoloverstyrelsen hade inte utbetalats. Foljande brev fran kommunalnamnden i Korpo daterat den 25 september ger en god bild av situationen i landet: "Till ordforande for Uto folkskolas direktion Herr K.E. Osterlund.

Far harigenom jag vordsamt oversanda Lararinnlonebidrag fran staten, tre kvartal utgorande en summa av 675 mk jag har vantat pa dem en lang tid, jag maste skriva till Kamrerarekontoret och forfraga mig hur det stod till att bidraget icke utanordnats fick det till svar: det finnes icke penningar, men sedan skrev inspektorn till mig angaende samma sak, da sande jag Kamrerarekontorets skrivelse till honom, och sedan kom det. Jag kan icke annu sanda uppbordsmedlen fran Jurmo och Uto ty 8 st. har annu oinbetalt sina kommunalutskylder fran Uto, da kronolansman far indrivit dem sa sander jag pengarna". Att utoborna var sena att betala sina utskylder berodde snarare pa att de arbetslosa var spridda over skargarden an pa forsumlighet.

Pa inspektorns forfragan varfor inte lararinnan infunnit sig till terminens borjan 1915 pa Jurmo svarade hon att hon inte haft medel till vinterns proviant for sig och sin gamla mor och inte heller pengar till resan.

DA senaten i november 1915 beviljade skolan ett extra statsanslag beslot direktionen att forsoka oppna skolan sa fort som mojligt. I ett protokoll fran den 15 september 1917 lovar lararinnan Lisa Berg stanna foljande lasar pa de villkor att direktionen garanterar att hon efter rad och lagenhet far kopa mjolk och smor till gangse pris. Samma ar beviljade direktionen lararinnan Lisa Berg stadfastelsebrev.

Ar 1918 hade skolan fran Svenska Bildningens Vanner i Abo fatt ett bidrag om 150 mk. Dartill hade tva tyska lojtnanter, som med flyg landat pa Jurmo, skankt 25 polska rubel till skolan.

I juni 1918 konstaterade man att da ett tillrackligt antal clever inte farms i Jurmo by skulle fragan om skolans fortsatta verksamhet diskuteras vid ett allmant distriktsmote i Uto by senare under sommaren.

Skolan under 1920 - 1930-talet.

Vid distriktssammantradet i augusti 1918 pa iJto onskade man fortsatta skolan trots det laga elevantalet - 10 - om statsbidrag fortsattningsvis beviljades. Direktionen fick i uppdrag att skaffa lokal, ved och lyse. Lararinnan skulle fa ett extra bidrag om 75 mk fran distriktet pa grund av bristande naturaformaner.

Under de tva artionden som foljde var det sarskilt skolans lokaliteter som tog direktionens tid och krafter i ansprak. Efter aterflyttningen fran Jurmo var skolan igen utan lokal.

DA befolkningen ar 1914 evakuerades fran Uto, ewertog den ryska militaren lotsarnas boningshus. Vid fredsslutet 1917 tillfoll de finska staten och da utoborna 1918 atervande fick de pa vissa villkor overta dem. Men alla utobor kom inte tillbaka och deras hus forblev i statens ago. Ett sadant hus, det s.k. Sandas, onskade direktionen overta gratis av staten.

Den 27 september 1919 holl man igen distriktsmote till vilket folkskolinspektor Hugo Blomqvist infunnit sig for att diskutera husfragan. Motet beslot att hos statsradet anhalla om att fa overta "krigsbyteshuset" Sandas. Lotsen Walfrid Bergman, som pa samma mote valts till direktionens ordforande, ombads gora en planritning over den tilltankta skollokalen och lararinnebostaden i Backas Lillstu. Magister Blomqvist atog sig att med rekommendation och bifogade ritningar vidarebefordra utobornas anhallan till Skolstyrelsen. Han foreslog ocksa att skolan skulle ansoka om statsbidrag for ved och lyse och om bidrag for slojdlarare.

Ansokan om att skolan skulle fa overta "krigsbyteshuset" avslogs, men statsbidraget till ved och lyse och lon till slojdlarare beviljades. Genom Sjofartsstyrelsens forsorg fick skolan i alla fall arbeta i ovannamnda hus. Ar 1920 borjade man reparera huset grundligt. Skolan arbetade dar anda till ar 1937.

Eftersom det gamla beskattningssattet med en given avgift per person av nagra inom distriktet ansags orattvist, beslot man att den till skolan taxerade summan skulle erlaggas enligt skattore.

Inflationens verkningar kan lasas i de hojda lararlonerna liksom i skolans ovriga budget. Budgetens slutsummor vaxte med fart. Fran 1.883 mk ar 1917 till 6.770 mk ar 1920 och till hela 18.683 mk ar 1922.

Fran ar 1921 fick skolan pa grund av den nya laropliktslagen forkortad larotid med en lagre kurs fore och en efter den egentliga hogre

42

43

och Ikrarinnebostaden i Backas Lillstu.

folkskolkursen, detta emedan elevantalet understeg 30. Trots bristerna i den reducerade skolan tyckte utöborna arrangemanget var bra speciellt for barn från andra orter.

Våren 1923 var man igen utan lärarinna och annu i juli hade ingen trots annonsering sökt tjänsten. I augusti före skolstarten anmälde sig dock lärarinnan Eva Söderman från Houtskär, student från Heurlinska skolan ar 1921 och utexaminerad från Ekenäs folkskollärarinneseminarium ar 1922. Hennes tjugotreåriga ambitiösa pedagogiska verksamhet på Utö fick stor betydelse for utöbarnen.

1_krarparet Eva och 0altcr .föderman.

Under de närmaste följande aren gjordes flera större nyanskaffningar for att förbättra och underlatta undervisningen. I juni 1924 fick direktionsordförande lotsålderman Magnus Brunstrom i uppgift att köpa slöjdverktyg for 2 000 mk och att skaffa en tavla for musikundervisning. Ar 1927 inköptes ett harmonium for 5 652 mk och böcker till elevbiblioteket for 3 504 mk. Biblioteket hade startat år 1884. Inköp av julgubbsmask och julgrannlåter vittnar om att hostterminen avslutades med en riktig julfest.

Lagen om allmän läroplikt ar 1921 och därmed följande andringar i distriktsindelningen kunde ha äventyrat Utö skolas existens. Folkskolan blev sexklassig och fortsättningsundervisningen obligatorisk från år 1937. Detta ställde nya krav på skollokaliteterna. Ansåg skolmyndigheterna skolhuset inte uppfylla kraven kunde distriktet indras och eleverna flyttas

46

47

till något annat distrikt, i detta fall till Rumar i Korpo. Det gällde nu for utöborna att få ett skolhus som motsvarade tidens krav och efter många förslag farm man den enda lösningen vara att anhålla om att skolan skulle bli kommunal. Därmed ökade möjligheterna att få ett tidsenligt skolhus. Walfrid Bergman och Hjalmar Johansson valdes att genomdriva ärendet.

Skolan övertogs av kommunen år 1935 och i juni samma år gav fullmaktige direktionen i uppdrag, att utreda mojligheten for kommunen, att av staten få köpa Sandas till skolhus, men direktionen vägrade åta sig uppdraget. I november samma år uppmanades utöborna att skaffa ritningar till ett nytt skolhus och att fora ett kostnadsförslag. Walfrid Bergman åtog sig att i detta syfte resa till Skolstyrelsen i Helsingfors. Utan alltför stora andringar godkände direktionen arkitekt T. Salervos förslag.

For tomten var kommunen villig att betala 1 600 mk. Man hade fyra tomter på förslag: Hemangen, Farberget, Västra Udden och Enskar; av dessa valdes Enskar. I Utö by förrättades storskifte år 1936 och jordägarna lovade direktionen att på vems område skoltomten an blev skulle tomten utbrytas och säljas at kommunen efter storskiftet. I oktober var skolhuset färdigt och skolan bade fatt ett stort och ljust klassrum och en sal for gymnastik och slöjd. Men man hade också fatt ett hus som i framtiden skulle ge de kommande direktionerna mycket bekymmer. Utö folkskolas byggnadskostnader utgjorde sammanlagt 342 981:65 mk.

Pa 1930-talet började man inom skolvärlden på allvar agna skolhälsovården intresse. År 1932 anställdes en skolskoterska, "Vagar­Ulla" Backman, fruktad av barn och föräldrar. Två gånger om aret skulle hon tillsammans med kommunalläkaren besöka skolan, men på grund av de oregelbundna förbindelserna kunde det också bli glesare mellan besöken.

Vid behov gavs beklädnadshjälp och inkvarteringshjälp at mindre bemedlade. Elevbespisning förekom ej då hemmen lag så nära skolan.

Skolan upplever kristider.

DA utöborna vid krigsutbrottet 1939 evakuerades övertogs skolan av Försvarsmakten. Enligt årsberättelsen for läsaret 1939 - 1940 varade hostterminen från 19 augusti till 29 oktober och vårterminen från 15 maj till 15 juni. Aren 1940 - 1944 arbetade man normalt med undantag av september manad 1944, da skolan var stängd i två veckor på grund av evakuering.

Ut protokollet från den 11 januari 1941 framgår att skolan genom folkskolinspektorn erhållit kuponger for inköp av 4 liter lyspetroleum att användas enbart for undervisning. År 1942 gav Sjöfartsstyrelsen kommunen lov att dra en jordkabel for el-ström till skolan, dock enbart for belysning.

Sedan 1931 hade läraren Valter Söderman skott undervisningen i slöjd. År 1955 blev ban antagen som lärare vid en skola i Iniö. Efter två års tjänstledighet flyttade också Eva Söderman.

Tjänsten anslogs ledig och söktes av lärarinnan Ruth Takolander som aren 1944 - 1946 skott vikariatet for fru Söderman. Född och uppvuxen på Jurmo bade hon gatt i skola på Utö som elev till Eva Söderman.

Efterkrigstiden och det laga elevantalet präglade skolans verksamhet många år framöver. År 1945 farms det endast en elev i den högre skolan och kommunalfullmaktige gav direktionen i uppdrag att skaffa barn från Björkö, Aspö och andra holmar. Direktionen lovade ordna inkvartering for 4 - 5 barn. Det har förfarandet var man tvungen att upprepa några gånger.

Da ju skolvägen var sa kort infördes aldrig elevbespisning, men fr.o.m. 1952 betalades en summa 750 mk/manad per elev, hela summan utbetalades vid terminens slut. Skoltandvården var ett svårlöst problem bl.a. på grund av den oregelbundna trafiken till fastlandet. Problemet löstes sa att en tandläkare i Åbo åtog sig att sköta utöbarnens tänder. I år 1956 ars budget finns första gången en summa upptagen for tandvård. Det hände att lärarinna och barn transporterades an med Skargardsflygets Cessna, an med Sjöfartsstyrelsens lotskutter for att få läkarvård. Långt senare, år 1977 kom tandläkarvagnen till Utö.

I mars 1955, da det igen var dags att anhålla om extra statsbidrag for Utö skola, var situationen sa brydsam, att man var tvungen att be Sjöfartsstyrelsen förorda bidraget. Det beviljades och skolan kunde fortsätta.

Sommaren 1956 flyttade lärarinnan Ruth Takolander till annan ort och det räckte fem år innan skolan igen hade en kompetent lärarinna.Tjänsten sköttes interimistiskt av Kristin Öhman.

Ett fenomen inom skolvärlden på 1950-talet var de s.k. stora årsklasserna. Det har marktes också på Utö från slutet av 50-talet och hela 6-talet. Ända till 1970 hade skolan tillräckligt många elever.

Aren 1958 och 1959 genomgick bade lärarinnebostaden och skollokalen en grundlig reparation och i protokollet från den 28

48

9

Daisy Grönqvist med sina elever nr 1964.

september 1959 beslöt direktionen att inte anhålla om medel till några reparationer. I stallet anhöll man om att få köpa en bildbandsapparat. År 1957 hade skolan tio elever och direktionen anhöll om att få tillstånd att lata de lägre klasserna arbeta hela aret. Dels for att barnen skulle få en bättre grundskolning da de alla fortsatte i läroverk, dels for att de skulle lära sig att arbeta i större grupp. Anhållan beviljades.

Den 11 juli 1961 antogs lärarinnan Daisy Grönqvist till lärare. Hon innehade tjänsten i fem år

År 1963 anhöll man om ett nytt harmonium och medel till detta beviijades. DA folkskolinspektören år 1964 yrkade på att skolan från detta år igen borde andras till en reducerad skola ledde det till en ytterst livlig diskussion. Pa det bestämdaste motsatte sig direktionen ett sådant förslag, som enligt direktionen innebar ett stort steg bakat i utvecklingen. Läsåret 1965 - 1966 började man undervisning i finska.

År 1967 överflyttades lärarinnan Karin Eriksson från Avensor skola

som blivit indragen. Hon stannade på Utö till maj 1974. Hon var Utö folkskolas sista ordinarie lärarinna.

Enligt protokoll den 6 november 1969 hade skolan fatt en förfrågan angående införande av femdagarsvecka. Direktionen diskuterade frågan ingående och man beslöt att be om att den inte skulle införas. Man önskade längre arbetsveckor for att kunna få några dagars lov for lärarinnans och skolbarnens resor till fastlandet. Det var omöjligt att resa av och an over ett veckoslut.

I februari 1970 skaffades TV till skolan. Därtill fick skolans ekonom i uppdrag att inom ramen for budgeten skaffa idrottsredskap. Läsåret 1970 - 1971 infördes den s.k. nymatematiken. I undervisningsplanen uppges att man använder läroboken "Matematik for ettan" skriven av Westerlund m.fl.

Utö folkskola var resultatet av framsynta förfäders ansträngningar och uppoffringar. Den bar gjort det mojligt for ungdomarna att utbilda sig till lärarinnor, sjöbefäl, sjukskoterskor m.fl. yrken. Av de 284 elever som gatt i skolan har cirka 75 gatt i lärdomsskola, av dem har 31 blivit studen­ter. Elva har blivit lärare, 24 navigatörer och 26 har sökt sig högskoleutbildning. Skolan har också haft en viktigt uppgift som samlingsplats for öbornas andliga, kulturella och ideella aktiviteter.

Trots ordnad trafik drabbades Utö mot slutet av 1960-talet av avfolkning och da barnen skickades i skola till tätorterna följde antingen en förälder eller bada med. Genom att man inom lotskaren inofficiellt införde arbetssystemet, en vecka i tjänst/en vecka ledigt kunde lotsarna bo på annan ort. Detta hade till följd att befolkningsstrukturen småningom ändrade karaktär, barnfamiljerna hade flyttat bort och de äldre hade blivit kvar. År 1970 farms det tre barn i skolan. Elevstatistiken 1975 visade att de svensktalande barnens antal minskade sa kraftigt att det aren 1980 - 1984 endast fanns ett barn med svenska som modersmal emedan det fanns åtta barn med finska som modersmal.

Pa initiativ av av skolnämndens finska avdelning i Korpo ändrades undervisningsspraket 1977 - 1978 till finska.

Den lilla skolan lever vidare, med uppgift att förmedla kunskap till de unga och hos dem väcka intresse for olika slag av kulturell odling.

LARARE VID UTO SKOLA. 1884-1984

_i Fyrmastare. Sjokapten Fredrik Theodor Bengelsdorff 1884-1892

Fyrmastare. Sjokapten Isak Herman Korsstrom 1892-1899

Fyrmastare. Sjokapten Mikael Nystrom 1899-1913

Lararinnan Elsa Palm 1913-1914

Lararinnan Lisa Berg 1914-1920

Lararinnan Aina Fklund 1920-1923

Lararinnan Eva Hildegund Soderman 1923-1946

Lararinnan Rut Ingeborg Takolander 1946-1956

Fru Kristin Cecilia Ohman 1956-1960

Lararinnan Vera Strandberg 1960-1961

Lararinnan Daisy Maria Gronqvist 1961-1965

Lararinnan Pirjo Isaksson 1965-1966

Lararinnan Solveig Essen 1966-1967

Lararinnan Karin Eriksson 1967-1974

Kand. hum. Runa Sofia Wilkman 1974-1976

Lararinnan Brita Elisabet Willstrom 1976­DIREKTIONSORDFORANDE VID UTO SKOLA 1884-1984 Lotsfordelningschef Lojtnant A. F. Christierson 1884-1888

Lotsfordelningschef Overstelojtnant H. J. Ohrbom 1888-1899

I Kvrkoherde H. H. Snellman 1899-1906

Lotsalderman Alfred Brunstrom 1906-1912

Lotsen Walfrid W. Bergman 1912-1913

', Fyrvaktare Karl Erik Osterlund 1913-1916

I Kantor A. O. Enqvist 1916-1919

' Lotsen Walfrid W. Bergman 1919-1924

Lotsalderman Magnus Brunstrom 1924-1928

Fyrvaktaren Hjalmar Johansson 1928-1933

Lotsen Walfrid W. Bergman 1933-1941

Fyrvaktare Hjalmar Johansson 1941-1949

Fyrvaktare Elis Selenius 1949-1952

^I! Lotsen Sven Lindstrom 1952-1955

! Lotsen Erik Selim Osterlund 1955-1958

Lotsen Erik Sjoberg 1958-1966

' Fru Kristin Cecilia Ohman 1966-1969

Lotsalderman Goran Johansson 1969-1973 Lotsen Ragnar Karlman, ordforande

for grundskolradet 1973-1977

Militarmastare Aaro Kantonen 1977­

i